Bröllopsbloggen Del 8 - Prepp & svennepizza

Jag startade min fredagmorgon med att gulpa i mig rejält med vatten, resorb och alvedon. Det var en dag kvar innan bröllopet så jag sket i min trötthet och masade mig upp vid 8. Möjligtvis fortfarande lite berusad... Jag började ärende med att göra klart vigselprogrammen, och det gick rätt bra. Det är något terapeutiskt över att knyta fast bubbel-wands på glasspinnar...

Innan jag började pyssla åt jag en... minst sagt ordentlig frukost.
 Man överlever inte bara på Alvedon & vatten!

Jag blev så nöjd! Tack pappsen för alla kopior!

Mami & jag blev även frisörer under några minuter - vi rullade mina extensions.

Så här sjiong-iga var de dagen efter! Stackars Lovisa, hon ville ju bara att
 lockarna skulle hålla lite bättre...

...och de gjorde de också. Kolla vad lockiga de var dagen efter bröllopet! 

Med programmen klara var det dags för Taxi Eva att börja skjutsa runt den snurriga bruden på mer ärenden, men jag lyckades övertala henne att vi först borde åka till huset vid havet för att se om gästerna överlevt första natten. De hade de minsann, bättre än oss förmodligen. De satt i solen och mös med frukost som blivit fixad åt dem på altanen, och resten av dagen spenderade de på stranden och i havet. Jag var lätt avundsjuk... Medan de glassade åkte vi en runda på stan - det blev ett besök hos nyinflyttade Jennifer som gjort så fint i huset, och så sprang vi in i Linda & Daniel på stan. 

När vi kom hem hade pappa också kommit hem från sitt morgonärende, vilket man lätt märkte eftersom vår drive var nästan helt blockerad av en enorm buss. Bröllopsbussen var här! Ingen tid att förlora, Eva & jag laddade i grejer och åkte för att hämta våra hjälpredor, som fick skynda sig upp ur vattnet och byta om. När jag jagat upp dem till bussen susade vi alla vidare till Söderala för att förbereda bänkar och bord etc. Solen sken obönhörligt, och det kom massor med folk för att hjälpa till. Olle, Andreas & Sabina kom norrifrån, Spunken & Malcolm från Bollnäs, och sist men inte minst Snuden och Kaukas från Stugsund. Vi försökte jobba så gott vi kunde, men pappa var hemma med alla verktyg. Trots bristen på jobb svettades vi stenhårt, det var riktigt varmt. Alla hoppades att bröllopsdagen inte skulle bli likadan, och det blev den ju inte...

Fina Söderala, på väg att bli Elgifierat!

Andreas hade svårt med att dekorera (Olle också, men han gjorde't ändå!)
 så han agerade hejaklack!

Brudarna övervakade stackars James & Niall innan jag och Bina tog över.

Gardiner skulle sättas upp...

...och ställningar skulle byggas.

Innan vi åkte hann vi också med att öva lite. Och det gick ju hyfsat!

Till slut kom pappa med bussen, men vi hann inte göra så mycket mer jobb - vi blev ersatta av stackars Jennifer, Markus, Amelia, Linda & Daniel istället. Vi var "tvungna" att fara vidare mot havshuset och njuta av solen och vattnet, och lite senare: familjepizza! Olle, Andreas och Söderhamns-guiden Snuden for till stan och beställde pizza, men kom också tillbaka med två extra gäster i form av Laura & Modin. 

Vi gjorde ett besök hemma för att hämta ett syskrin, och Malcolm
 hamnade i hängmattan med sin nya kompis ett tag!

Tillsammans klämde vi lätt i oss pizzorna, samt chokladpudding till efterrätt, och vi hann även med ett dopp. Som tur var fick alla också plats på altanen! 

Vi tog ett dopp innan pizzorna kom. Tur att Malcolms telefon var vattentålig!

Kronan passerade från person till person
 på altanen senare. Nu tror jag att den är på
 väg till NZ med sista användaren: Kaukas!
Hon var väldigt bekväm i den, och eftersom
 den matchade hennes hår satt den på till och
 med till dagen efter bröllopet!

Solglas-beklädda gänget i ena hörnet...

...och inte (med undantag för Zoë) i andra.

Olle var hungrig, tur att det fanns mycket mat:
 3x familjepizzor! Vesuvio, kebab & hawaii.
MUMS!

The boys! De kom med pizzan, och de belönades med chokladpudding.

Eftersom droppade folk av även här, men kvällen var inte slut för mig och Olle. Vi åkte runt till Kvarnen och Söderala med Eva och visade Olle hur fint det var, och hemma packades det hejvilt. Dessutom satt jag uppe till ett och sydde på en av tärnornas klänningar. Glammigt värre att vara en sykunnig brud!