För andra är söndagar en vilodag, men när man är whisky-entusiast på semester i Skottland är det i Lindas och Daniels fall dagen då man går upp vääääldigt tidigt och sätter sig på en buss till Kennacraig för att därifrån ta en färja till Islay, där destillerierna står lika tätt som träd i skogen.
Olle och jag låg och sov snällt hemma, efter att kvällen innan ha hjälpt till med att planera lite resa. Vi hoppades, och antog när ingen hörde av sig, att allt gick bra och när våra gäster väldigt trötta i benen kom hem igen på måndag kväll fick vi höra hela historien, och framförallt se alla fina bilder, som de så snällt delat med sig av.
 |
| Först tidigt på söndagmorgonen blev det som sagt busstur mot färjeterminalen i Kennacraig. |
 |
| Visst, en busstur på tre timmar kan vara seg. Man kan ju sova, men kanske inte när sådana scener passerar fönstret! |
 |
| Inveraray passerades. |
 |
| Färjan hanns med, trots stress med bara 5 minuter mellan bussens ankomst och färjans avgång. Busschaffisen hade blåst på tydligen (Linda och Daniel var hans enda passagerare, så varför inte?), över broar och in på terminalen. Han som stod vid landgången höll den också tills L&D hade hunnit köpa biljetter (smått stressade i kön bakom en äldre, lite trög, dam). Vilket flyt! |
 |
| På väg till Islay... |
Framme på Islay blev det svårt, för där höll lokalbefolkningen väldigt hårt på att söndag = vilodag. Inga bussar gick, inga cyklar fanns att hyra... Tur då att L&D är så charmiga och såg just precis vilsna nog ut för att få skjuts med en äldre herre som skulle hemåt!
 |
| Våra gäster landade med färjan i Port Askaig, men skulle hela vägen till Port Ellen... |
 |
| Tur att man kan lifta då! |
Liftandet var inte slut där heller, för resten av vägen kom de med ett stressat tidningsbud som de stötte på i ett postkontor i väntan på en taxi. Visst, de fick sitta bak och slänga lite tidningar, men det var ju gratis!
Varför ska man då gå igenom allt detta trubbel (om man åker på en söndag det vill säga)? Vad är så speciellt med Islay?
1) Som jag förstår det är lokalbefolkningen väldigt trevlig - jag menar, de plockade snällt upp liftare!
2) Även om bussarna inte går kan man ta sig fram på spännande sätt - som att lifta!
3) Man kan sitta på mysiga pubar som den här...
...och äta god mat som det här!
4) Stället där du bosätter dig för ett par dagar kan se ut så här:
5) När du går på promenad kan det se ut så här:
6) Du kan skaffa vänner för livet, som de här:
7) Gillar du att promenera, men inte så långt? Åk hit en vardag och hyr en cykel, för cykelvägarna ser ut så här:
8) Vid slutet av din promenad/cykeltur kan du hamna här:
Eller här:
Eller här!
9) Om du är ett fan av tunnor kan du se det här:
10) Gillar du tunnor, men föredrar flaskor? Inga problem.
11) Gillar du flaskor, fast föredrar kopparaktiga behållare som ser ut lite som de hör hemma på toppen av en tomte eller ett troll? Ännu ett obefintligt problem:
12) Om du vill lära dig mer om whisky-produktion, samtidigt som du står i ett parkeringsgarage fyllt med ingredienser kan du få hjälp av den här trevliga & kunniga tjejen:
Hon kan visa dig skinande kopparbehållare...
...och andra stationer på en trevlig tur:
13) Om du gillar att mysa i fina rum kan du sitta här...
...eller här:
14) Föredrar du att vara ute i naturen? OK, då kan du få en bit egen mark, gummistövlar och en flagga:
15) Vill du göra allt ovan, i ett huj? Ta ledigt två dagar & åk!
Sådärja, då har L&D gjort reklam för Islay med sina fina bilder och roliga resehistoria också. De berättar allt bättre så klart, men alla kan inte ha turen att få sitta i en bekväm soffa och bli bjudna på vin medan storyn berättas, som jag och Olle!
Vi hade den turen då gästerna trötta kom hem måndag kväll, efter en till tur med färja, buss och efter promenad hela vägen hem från stan, med tunga whisky-säckar på ryggen. Jag stod i köket och diskade när de kom; helt plötsligt satt en Linda i fönstret med ett stort leende på läpparna: "Sara! Nu är jag hemma!". Som en liten lillasyster som jag är släppte jag då allt och sprang ut i farstun barfota för att kramas lite. Här får man inte komma in i lugn och ro och ställa ifrån sig sin tunga packning inte!
 |
| Bussande i Glasgows högländer är ganska mysigt ändå. |
Vad gjorde vi då resten av kvällen, förutom att vina och lyssna på historier? Jo, Linda var lite hungriga, så jag laddade om i köket och förberedde lite kvällsfika. Gästerna de försökte desperat packa allt för morgondagens flyg, och de lyckades faktiskt efter att två väskor lånats från värdparet. Pfew!
 |
| Det hjälpte ju inte att jag råkat lägga lite av Olles och min (rena!) tvätt i en väskorna heller... |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar