Fredagsdimma

Fredagen var en verkligt lugn dag på jobbet, då varken Tom var på plats (ledig) eller Steph (jobbar aldrig fredagar, bara 4-dagarsvecka). Bara jag och Christie fanns på kontoret och Christie kom inte in förrän vid 11... Jag spenderade min morgon med att försöka beställa varor (gick inte, jag hade ingen order-referens och IT ville inte låta mig komma in på systemet), prata med Jim som kom in för sin vanliga kopp te och så bestämde jag mig för att ta en rast och gå en prommis i kylan ute. Vi har ju en hel park till vårt förfogande, och alla gulliga djur måste ju dela med sig ibland. Det blev riktigt mysigt och många fina bilder faktiskt, ljuset var rätt intressant genom dimman som låg över floden.

Restaurangen såg lite deppig ut i dimman, men jag svär, den är jättemysig!
Solen skiner starkt in genom glasväggen dock (när vi får sol...).

Jag började min resa på en lerig stig längs floden där jag mötte massor med små vovvar, bl.a två corgis som såg alldeles för muntra ut för att vara medvetna om att de var på väg till veterinären...

Som sagt så låg dimman tjock över floden, men solen kämpade sig fram.

Lerstigen bjöd på en hel del spejsade träd.

Nedför en kulle och uppför en annan, alltid in i dimman!

Framme vid fältet och floden!

Det fanns inget behov för filter på kameran: färgerna och dimman såg ut precis så här!

På väg tillbaka till kontoret igen, men inte längs lerstigen (mina tygskor höll bara för en vända!).

Väl tillbaka på kontoret blev det studieläsning, här satt jag och mumsade
 framför skärmen när Christie kom en stund senare.

När jag kom tillbaka från min prommis tog det bara en halvtimme, sedan var Christie äntligen på plats, dock fungerade hon inte optimalt förrän hon intagit en frukost bestående av en massiv kopp te och några kakrester från torsdagens Cake Club. När hon hade kommit igång blev det springa av för min del i alla fall; Christie har nämligen inte ett fungerande ID-kort alltid, så hon kan inte skriva ut saker. Jag däremot kan skriva ut hur mycket jag vill! Vissa har fungerande ordersystem, andra kan använda skrivarna. Vi får jobba i team helt enkelt! Det var inte helt lätt att skriva ut dock - vi har två skrivare; en på våningen ovanför oss och en nedanför. Det blev mycket spring i trappen för den på övervåningen var trasig. Den nedanför oss funkade första gången, men sedan gick den trasig och vi fick testa igen senare. Jag som tänkte ta det lugnt och läsa studier, men det blev bara att ränna runt åt stackars Christie! Senare blev det ordermottagande för Tom och så gjorde jag två rundor nere i insekteriet för att se till alla våra små mygg. Man vill ju att de ska må bra tills vi offrar dem för vetenskapen! 

Lunchen blev riktigt lugn, bara jag, Christie och Mel var på plats. alla andra jobbade hemifrån eller var lediga. Vi hade en ganska trevlig lunch ändå dock, bara vi brudar!

Inte lunch, men middag: både Olle och jag jobbade och kylen var tom så jag stannade på en ENORM mataffär innan jag hoppade på tåget. Och köpte minipizza!

Olle ville agera matfotograf...

Andra jobbveckan

Vi laddar om för start av ny jobbvecka imorgon med lite bloggande om förra veckan! Det var ganska lugnt på slutet, men det är hyfsat lugnt generellt egentligen. Inte mig emot, inge idé att stressa, det är skönt med kollegor som känner likadant. 

Vi började i måndags med lite läsning på morgonkvisten. Jag kommer in ganska lång tid före Tom & speciellt Christie, men Steph är ofta på plats redan (ganska upptagen i sin egen värld - hon är nybliven mamma så hon köper ofta blöjor online och fnissar åt sin telefon dit maken skickar massa baby-selfies). Jag hinner alltid med en massa läsning av diverse säkerhets- eller labbprotokoll eller studier, speciellt som alla mina kollegor behöver ca en timme för att komma igång på riktigt: ta en eller två koppar te, läsa mejl (men teet är viktigast!).

Viktigaste målet på dagen, laddat och klart för måndagsjobb!

Jag debuterade mina nya pins på jobbet förra veckan, till allas förtjusning. Jag märkte att vissa hade märken för välgörenhet på sina nyckelband, så Olle välgörenhetsshopade jultemade sådana från CRUK till mig. Jag är juligast på jobbet!

Måndagens morgonest: klart man satte det med 100%.

Efter min lugna frukostläsning blev det sedan full rulle då Christie behövde hjälp med att få ihop nog med provmaterial till eftermiddags FACS-analys (Flourescent Activated Cell Sorting) - dags att nypa pincetterna och dra lite myggor i stjärten igen! Fram med dissektionsmikroskopet bara, och ut med magarna... 

Jag användes inte bara för dissektionerna den här gången dock, jag fick även vara med och förbereda proverna för analysen, bl.a. fick jag vara med om lite trypsinisering (nedbrytning av vävnaderna för att frigöra ensamma celler). Förut har jag bara lärt mig om FACS teoretiskt, och förklarat teorin bakom det för andra som lärarassistent/demonstrator, så det var kul att få hänga med praktiskt. 

På eftermiddagen blev det lite ensamt jobb då Tom & Christie for till huvudcampuset med våra prover för att använda deras analys. Tom lämnade mig med myggen i insektariet, jag kan ju göra en del grejer helt själv nu, så Tom kan fokusera mer och mer på sin forskning medan jag sköter underhållet. Jag forskade även lite åt Tom (de var borta läääänge) efter att jag plockat lite larver, vi håller på och planerar ett korsningsexperiment ihop och behövde luska lite om rifampicin...

Han inte bara shoppar för välgörenhet, när jag kom hem hade Olle även lagat mat: en mumsig grönsakspasta med parmesanpanerade morotsstrips blev det.

I tisdags kastades jag sedan ner i djupa änden av bassängen på en gång, då jag, helt otränad, fick ersätta Christie (hon var sjuk) som städpersonal i CAT3-labbet (ni vet, högsäkerhetslabbet på övervåningen bakom tjocka gallrade betongdörrar...). De har precis haft sin årliga rengöring då hela stället gasas med formaldehyd. Några dagar efteråt måste personalen som använder stället sedan in och städa med tvål och vatten för att förbereda för att öppna upp igen. Jag, Tom & Dr Emily Pondeville bildade ett lag och tog hand om båda insekterierna som finns på plats inne i labbet. Det var ingen fara så klart, allt hade ju blivit formaldehydiserat, och resterna av gasen var borta (men vi hade en liten varningsmanick med oss utifall nivåerna gick upp - man kan aldrig vara för säker!). Eftersom "faran" var över slapp vi rymddräkterna och tur var väl det, för det blir varmt att städa till och med i bara labbrock, plasttofflor (får ju inte ha mina skor där inne!) och dubbla handskar...

Städningen följdes av en lång lunch för vår del, det hade vi gjort oss förtjänta av. Därefter tog Tom med mig på en runda runt byggnaden för att introducera mig för massor av fler folk, som tydligen hört talas om mig långt innan jag skakade hand med dem. Skvallret reser fort på liten forskningsort! Alla var trevliga och hjälpsamma i alla fall, precis som alla mina tidigare bekantskaper. Det näst sista vi gjorde var sedan att lyssna på Steph då hon gav oss en föreläsning om sitt PhD-projekt för att ge oss lite idéer för nya projekt. Det ABSOLUT sista vi gjorde var nog det coolaste (Olle var avis när jag kom hem); jag och Tom släpade fram en stoooor maskin i labbet. En lasermaskin! För alla som någonsin undrat: det är ganska kul att ha en laser i ett labb... Vi använde den för att tillverka extremt tunna nålar som ska användas i framtiden.

Olle stod även för tisdagsgrubbet: räkor och couscous med lite grönt.

Vi fick cyberbesök av en nyfiken i en strut i tisdags kväll: Frasse var på G!

Lillasyster Olga ville INTE vara sämre, hon knockade telefonen ur mattes hand!

När Emma blev för trött för att underhålla blev det lite underhållning/jobb för min del...

Onsdagen bestod av mer umgänge än jobb egentligen, och jag kände att jag fick ännu lite bättre kontakt med lunchgänget som vi jämt äter med. Hur befäster man sig i en redan etablerad social grupp? Man tar med kakor så klart! Funkar extra bra om moralen är lite låg och vädret är ruskigt. Jag är så klurig!

Lunch och fika - bästa kombon!

Efter lunchen fortsatte vi sedan att hänga under eftermiddagens veckoseminarie. Den här gången pratade en PI (Principal Investigator) och två post-docs. Personligen tyckte jag att förra veckans PhD-talare var bättre...

Olle hade även i onsdags förberett middag: det blev en lamm- och trattisversion av shepherd's pie.

Torsdagen var en "kort arbetsdag" då Tom var borta halva dagen (han hade tagit ledigt på eftermiddagen, under fredagen och även imorgon måndag - allt insektsskötande är på mitt ansvar. Hjalp!). Vi spenderade förmiddagen med att skriva lister på allt som behövdes göras i Toms frånvaro, och under eftermiddagen och fredagen (och imorgon) så var det vad jag sysselsatte mig med (med undantag för lunch med Jodie som kom och hämtade oss för sällskap, och för en liten tepaus jag hade med en ny bekantskap, Anna. Hon vandrade in i vårt kontor för lite mjölk från kylen och stannade och pratade om Sverige i ca 20 min - hon har släkt där och älskar stället. En av få som faktiskt varit där...).

Torsdagslunchen: överbliven couscous med avokado och tonfisk- och majsröra. Britterna är alldeles förvirrade, det ser så gott OCH nyttigt ut!

Strax efter Annas lilla besök var det dags för Cake Club då jag och Steph fick bjuda på våra bidrag. Steph hade inte hunnit baka så hon hade en påse godsaker från Greggs med sig. Jag bidrog med Olles favoriter: äpple- och kanelpajsmuffins (mini edition) och allas favorit: chokladbollar.

Jag spenderade onsdagskvällen i köket, och det var det värt. Mina muffins och chokadbollar var superuppskattade! På Olles jobb är de dock lite bittra...

Jag inhandlade en alldeles perfekt minimuffins-transport på danska butiken Tiger. Jag är så nöjd!