1 månad

Då var en månad giftermål avklarat, och jag måste säga att hittills är det lätt som en plätt! Vi firade med en exceptionellt tidig promenad och frukost i en dimmig park på en morgondaggig och obekväm bänk, för det är vi fan värda. Kaffe i termos och en varsin macka är allt som behövs...

Post från maken - återanvända studieanteckningar med hål i för återvinning är viktigt.

Vilken talang! Om redovisningsekonomandet går åt skogen blir han nog konstnär. Mycket smickrande bild av frugan också, smal och fin. Han är inte dum...

Grattis till oss!

Ny sambo!

Igår var det inflyttningsdag för vår nya sambo (som nog är i syster Lindas smak - hennes namn är Coco). Som jag nämnt tidigare kom hon på visning förra helgen och igår flyttade hon alltså in. Jag har varit upptagen under veckan med att göra så fint som möjligt, och igår pågick det som vanligt nervös städning mellan promenaderna i väntan på hennes ankomst. 

I veckan blev det först höstfärg på stolarna...

...och så lite mer färg i köket, med lila klistervinyl.

Klockan halv fyra dök tre av dem upp, Coco och hennes två mycket trevliga vänner Precious & Dee. Olle satt klistrad framför sin fotboll men jag försökte hjälpa till med inflyttningen, eller åtminstone bärandet så mycket som jag kunde. Hon hade helt sjukt mycket grejer med sig, vilken tur att vi erbjuder en så stor garderob! Allt fick till slut plats efter att vi flyttat lite av våra grejer etc, så nu är hon inflyttad och klar (en av anledningarna att hon hade så mycket grejer var att två stora resväskor var fyllda med två symaskiner och tyger - hon har nämligen designat kläder och haft ett eget märke i Uganda, så hon gillar att sy! Hur nöjd tror ni jag är med nya sambovalet?!). Förutom henne själv var Cocos vänner även väldigt trevliga, och jag samtalade med Precious (som jobbar som läkare på Queen Elizabeth University Hospital) om diagnostiska tester för malaria efter att hon skymtat min poster i Cocos nya rum. Tydligen hade de ett fall förra veckan då de hade svårt att jobba med den vanligaste metoden - thick blood films - och jag var så klart överlycklig för lite vetenskapligt snack! Precious stannade kvar och hjälpte till med uppackning & handling (hon hade bil) och efter allt det blev hon kvar till ca 23 drickandes te och pratandes. Olle skämdes för sin osocialitet, men inte nog för att slita sig från Giffarna...

Både Coco och hennes vänner var nöjda med alla färger och allt utrymme i lägenheten. Typiskt IKEA-likt tyckte de, och precis som vi vill ha det! 

Köket - kärnan i hemmet. Hoppas hon inte är alltför mycket för matlagning, då kan det bli trångt...

Välkommen hem Coco! Det nystädade lilla rummet är nu mycket mer välfyllt. Ni skulle se garderoben!

Jag som trodde att den här skulle ryka så fort en ny sambo flyttade in. Den blev en
 konversations-startare istället!

Pesto, post & prommisar

Helgen har varit ljuvligt lugn här i Glasgow, med hyfsat fint väder. Vi har mest uträttat sysslor hemma eller sträckt på benen ute i olika parker, men nu är Olle tillbaka på jobbet igen och jag sitter hemma med grym huvudvärk och feber. 

I lördags satt jag också hemma ensam på morgonkvisten medan Olle var ute på äventyr, det vill säga på tandis-besök. Ren och fin mötte jag sedan upp honom för storhandling innan vi gick hem och slog oss ned framför varsin skärm. Olle har fått en massa pluggande gjort framför sin skärm, och jag kämpar med CV:n på min. Olle har även fått en hel del fotbollstittande gjort - jag tror han såg 3 matcher igår - men det är han värd (speciellt trevligt är det att titta matcher om man strax innan tagit en paus för matlagning, och om man strax efteråt får släpa med sig frugan ut på promenad). 

Först på matagendan efter vår storhandling - pestomakeri, med Olles pluggnötter och så klart vår gamla favorit: gröna ärtor. 

Pesto går bra på allt, bland annat mini-quesadillas till lunch/frukost...

...och burgare till middag!

Burgarfabriken (1 anställd - Sara Elg).

De var goda, men nästintill omöjliga att äta!

Igår började vi dagen med en långprommis runt i West End och vi hamnade bland annat i Botaniska innan vi vandrade vidare mot huvuddestinationen. Några restauranger hade anordnat ett street party och skulle sälja olika rätter och drinkar, så vi tänkte äta lunch där. När vi kom fram var det dock mest burgare av olika slag som erbjöds, och det hade vi ju precis ätit! Vi styrde kosan hemåt istället, för en mer vegetarisk lunch.

Än är det grönt och skönt i parkerna, men höstfärgerna börjar krypa fram och man behöver en jacka...

Vi funderade starkt på att sno lite mangold, men det fanns för många vittnen!

Som sagt, höstfärgerna är på G, på vissa träd mer än andra!

Olles favoritträd, som ser ut som vad som endast kan
 beskrivas som en enorm toaborste. Fint.

Ut ur parken och på väg hem igen.

Vi hittade en ensam Henry på väg hem och Olle önskade att han var
 på andra sidan glaset för att skrämma katten.

Ännu en park med några få kämpande blommor kvar, och sedan var
 vi hemma där våra solrosor lös välkomnande.

Fram med limen och zucchinin, vi var hungriga!

Olle rostade nötter och jag rörde röror och skivade zucchini - divide & conquer!

Ta-da! Färdigrullade och snart uppätna Gordon Ramsay-rullar a la Elgsons.

Det krävs en enastående envishet för att försöka äta
pinjenötter med pinnar (Olle påstår att det även
 krävs omåttlig talang).

Efter mer skärmande var det middagsdags - jag micrade ett broccoli-ufo...

...och Olle skötte fisken.

Tillsammans åstadkom vi ett redig mål fisktacos. Väääääldigt gott!

Färsk tonfisk, teriyakilax och grönsaker, det är allt som behövs. Och så wraps så klart!

Söndagskvällen avslutades med ännu en parkprommis, men i Victoria Park den här gången. 

Nu ska jag bege mig ut på lite ärenden tror jag, kanske lite frisk luft kan få bort huvudvärken...

Mot posten! Ett vadderat kuvert kommer lastat med födelsedagspaket till Kaukas,
hela vägen till NZ ska det.

Att bero på post: Olle fick paket häromdagen (jag hade beställt en reasvans åt honom).