Regn och rusk och klätterväggar

Igår var en berg-och-dalbana i rusket. Började med ett väldigt långt och otroligt fruktlöst klassrepresentantsmöte (en timme över den satta tiden och fortfarande inte klart när jag gick klockan tolv). Det kändes inte alls bra måste jag säga. Jag tyckte agendan var bra, och hade inte tyckt att det gjort något med ett långt möte om det hade gett något, men som det är nu gjorde det inte det. Det jag inte gillade var att all positiv feedback skrevs upp, men väldigt sällan noterade de negativ feedback, eller förslag på förbättringar i anteckningarna. De flesta frågor och förslag som kom upp skrattades eller viftades bort av personalen och jag blev bara argare och argare! Det är väl det som gör att jag gillar kemi och arkeologi mer än biologi om man tänker på det administrativa; de behandlar en för det mesta som en människa, inte en korkad barnunge. De har inte favoriter, vad det verkar förekommer det inom biologin, även om det förmodligen inte reflekteras i betyg så reflekteras det i beteende, och det märks. Men men, ingenting att göra, ingenting att förstöra dagen för.

Jag sprang vidare från mötet till Wolfson för mitt pass på kliniken mellan 12-14 (ingen lunch för mig, slängde i mig en macka och ett par babymorötter och ett par chokladbitar mellan mina counselling sessions dock). Det var det motsatta från mötet, det kändes bra, alla var glada och trevliga, och jag kände som att jag gjorde något nyttigt för mina medmänniskor. Satt en timme i mitt privata counselling room och hade sessions med donatorer, och avslutade i "Spit Room 2" med två brandmän från Strathclyde Fire & Rescue. Vi förklarade för potentiella donatorer hur man spottar/dreglar rätt i en tub, och sen la vi salivprovet i en bio-hazard bag och märkte allt för att lämna in i den kompletta donatormappen.

Klatschig tischa! För er som tror att benmärgsdonation gör superont - myt! Man behöver inte ens ta från benet, utan kan ta stamceller från blodcirkulationen, lätt och smidigt. Man kan rädda någons liv, och man kan donera i alla länder. Är man fortfarande rädd kan man tänka på att endast 1/1000 faktiskt donerar. Unga män och etniska minoriteter saknas, men alla behövs och är välkomna! Spit happens, use it to save a life! 

Kilade hem vid två och laddade om inför klätterväggen med kolhydrater och varma kläder. På väg hem gick jag förbi en marknad med granar och det luktade så juligt och gott!

Väl i Ibrox blev vi inskrivna av Megan och fick börja klättra i Blå Rummet (uppvärmning/nybörjare). Det gick mycket bättre för mig än jag trodde det skulle göra! Jag trodde jag skulle sitta på ändan och titta på apan Olle mest, men jag var nästan lika duktig, bara det att jag är lite kortare, fast mer flexibel. Det var superkul! Det ända som var jobbigt, mest i början, var att fira ner sig, men det gick bra efter ett tag. Klättrade till toppen av en vägg, de andra gångerna hindrades jag av min höjdrädsla och mitt dumma beslut att titta ner. Megan lärde oss att belaya (stå på marken och fira ner/rädda om man faller), det var verkligen roligt och man fick en helt ny tillit till varandra. Dessutom var Olle och jag ett toppenpar eftersom vi har väldigt lika vikt. När vi skulle belaya Megan fick jag böja på knäna och trycka ner hälarna ordentligt, och Olle hade händerna på mina axlar utifall jag skulle lyfta lite.

Vi bouldrade lite grann också (klättrade utan rep), på nedervåningen, men det var inte lika kul. Golvet var rätt skojigt dock, rent skumgummi. Vi tog en fikapaus också, Olle fick en kaffe. Efter det klättrade vi inte så mycket, eftersom det är rätt jobbigt efter tag, plus att man får rätt råa tassar. Vi klättrade i ca två och en halv timme. Det är verkligen ett coolt ställe, beläget i en gammal kyrka (massor av okyrkliga saker i kyrkor häromkring, väldigt vanligt med pubar i kyrkbyggnader till exempel). Det är skitkul! Vi ska försöka gå igenom medlemsskapstestet nästa vecka så att vi kan åka och klättra själva, och alla som kommer och hälsar på oss här kommer att bli dit-tvingade!

Avslutar med ett par bilder som Megan skickade igår, från diverse Alaska-Sverige eskapader.

Jag utanför Glasgows konstgalleri

Julskyltning på George Square

City Council

Ferris wheel! Olle vill så gärna åka...

Thanksgiving!