En riktig pudding

Vi avslutade helgen med filmkväll igår, vi såg Bad Teacher med Cameron Diaz, Justin Timberlake och Jason Segel. Lättsmält, smårolig film med en härligt blöt biltvätt i mitten. Måste säga att jag blir mer och mer impad av Timberlakes skådespeleri för varje gång jag ser honom i något.

Men, för att återgå till ämnet: vi var båda sugna på chokladpudding den här helgen, men här finns ju inget vettigt pulver för det eller marsansås eller något annat, så vi fick göra en själva, från scratch.

Det gick ju finfint, och visst blev det gott, men (min pappa kommer att skämmas nu): jag minns pulverpuddingen som godare... Alla dessa gånger jag pluggat tyska inför ett prov med min kära Snud och goffat i mig chokladpudding och grädde. Pulverpuddingen kanske har blivit glorifierad? Jag måste köpa på mig en massa pulver när jag åker till Sverige nästa gång, och se om det är någon skillnad.

Jag käkade precis lite chokladpudding till frukost dock, och jag vet inte om det beror på att jag var hungrig, eller på att en natt i kylen är precis vad en hemmapudding behöver, men den var mycket godare idag!

Nu ska jag sitta här och häcka (kanske kanske stryka skjortor åt Olle också) tills de kommer från gasbolaget och kollar våra mätare vid tio, och sen ska jag kila till Wolfson Medical Building där våra vetenskapliga posters från hemoglobinprojektet sitter uppe på utställning för akademiker att se idag mellan 10 och 3. Jag är vår grupps representant, det var ju jag som pysslade ihop postern...

Ha en riktigt fin dag!