Oktober-ansträngningen Del 4: Paramecium, prosecco & tisdag

Sista oktober-veckan började med jobb för oss båda i måndags, jag var på labbmöte som vanligt och Olle återgick till Hudson för en full jobbvecka den här gången. Kollegorna hade saknat honom, men ångrade sig lite efter att han klagat på hur de skött hans jobb i hans frånvaro...

Måndagsfrukost bland alla Olles artiklar.

Mötesdags, och jag kunde återigen använda en tunn icke vattentät jacka i höstsolen.

Min prommis till jobbet går igenom en mysig liten lekpark.

Mina kollegor klagade inte alls, tvärtemot var vi alla väldigt peppade. Vi fick testa en helt ny labb i måndags, som skulle ersätta före detta Human Energy Metabolism-labben (som var hemsk!). Istället har de satt ihop en labb om små amöba-liknande organismer, som gick ut på att mäta organismernas fart. Det är alltid kul att se små rörliga organismer under mikroskopet, så vi var alla riktigt exalterade som sagt. Vi testade alla instruktioner också och det gick super; jag, Alan & Amy tog oss lite extra tid för att bara observera de små liven. De är så söta (se nedan)!

Efter mötet for jag ner mot stan för lite födelsedags-shopping till en viss släkting och när jag trött i fötterna återvände till West End på tunnelbanan sprang jag in i Niall som var på väg till jobbet. Alltid lika trevligt att se hans fräkniga ansikte och breda leende.

Lakeland hade smakprov av G&T- samt prosecco-frosting & godis.
Funkade förvånansvärt bra (och faller säker Mary Berry i smaken).

Höstfärger på väg hem från tunnelbanan, bland annat vårt egna eldiga träd (som nu är naket).

Det blev matlåda, sallad & bröd a la Olle till måndagsmiddag. Han har fastnat för ett långjäsande ciabatta-recept nu, så det står alltid en jäsande deg i köket över natten.

Tisdagen förra veckan blev som sagt till slut en riktigt bra dag, med jobb-besked och skype med både päronen och lillesyster på kvällen. Innan dess var det lite småjobbigt dock, med eftermiddags-skift i labbet. Alla vi assistenter var exalterade och trodde allt skulle gå prima. Det visade sig dock att våra studenter inte tyckte att instruktionerna var lika tydliga som vi trodde. Det blev 3 långa timmar, men i ganska bra sällskap. Jag vikarierade återigen och med nya kollegor jag aldrig träffat förut, bland annat med en kille som pluggat i Dundee och en ex-pensionär som ledde labben och erbjöd mig kontakter till ett lokalt college som sökte biologilärare. Tydligen blir man utbildad på plats, så man slipper läsa en ettårig PGCE/PGDE. Något att falla tillbaka på om jobbet inte fungerar!

En munter Olle lagade kyckling till middag efter mitt jobb-besked, och den serverades med en nötig blomkålspuré & rostade grönsaker.

Mitt i skypen med mina föräldrar bestämde sig Olle för att steka lite äpplen till efterrätt, men bara till sig själv. Vafalls?!

Liiiite sockerhög lymmel till make.

Lite pluggande och ett tröjbyte senare. Upp som en sol, ned som en pannkaka...