Marrakech - Ourika

Vår tredje dag i Marrakech präglades av väldigt okaraktäristiskt väder för Marocko, mer liknade det väder vi är vana vid här i Glasgow. Det var kallt (ca 16°C) och det regnade till och med! Vi var dock övertygade om att det skulle bli varmare, så efter vår frukost då vi begav oss mot Ourika-dalen i en bil med ett mor-son par från ett grannhotell och vår chaufför från flygplatsen så brydde vi oss inte om att ta med jackor. Vi var lite nervösa när de bara regnade mer och mer ju längre bakom oss vi lämnade Marrakech, men när vi parkerade vid vår slutdestination hade dropparna slutat falla, även om det fortfarande var kyligt med lite dimma hängande i luften.

Bilbilder på väg ut i regniga Ourika-dalen.

Kameltripp någon?

Efter ett snabbt besök i ett berberhus där vi trängdes med de 14 familjemedlemmarna som bodde där och efter att de visat oss hur de gör couscous och mjöl så arbetade vi oss över broarna och högre upp i bergen för att beskåda vattenfall och dalen under oss. Vi hagglade till oss en guide medan vår chaffis väntade i en restaurang med fotboll på TV:n, och vi var ganska glada att vädret var sådär efter att vi svettades i kylan under vår bergsbestigning på väg mot vattenfallet. Det var värt det dock, för äntligen kunde jag använda min kamera! Olle tyckte väl mest att det var kul att klättra, speciellt med apor på sidan av bergen... Berberfolken bor i byar på bergssidorna, så på väg upp kunde vi kika i diverse affärer på deras souvenirer i form av alabaster-figurer och om man ville kunde man stanna och ta en läsk från deras naturliga kylar, bildade av kallt snövatten som rann nedför bergssidorna. 

Flodutforskning!

Olle var ett större fan av broarna än mig...

Dalutsikten över Berber-husen.

På väg upp...

På topp!

Olle klättrade runt lite... Jag försökte (nedan)!

Vi blev erbjudna lunch på en av många mystiska flodrestauranger, men vi körde
 på snacks "hemma" i Marrakech istället.

På väg hem.

Måååååånga krukor!

Efter att ha vilat speciellt våra knän (det var hårt att ta sig ned) en timme i bilen på väg tillbaka till Marrakech var vid då vi anlände hem återigen redo för en utflykt på stan. Den här gången tog vi oss till ett komplex med affärer där man inte bråkar om priset, utan man kan köpa olika artisaners produkter till fast pris. Vi gjorde vårt första stopp bland kryddorna så klart, och första köpet med! 

Lika tomt på torget den här dagen.

Mosaik på Artisan-komplexet.

Massor med kryddor och även kristalliserad eukalyptus. Luktar starkt, men gudomligt.

Komplexet hade glass. Mmmmmm!

Kvällen spenderades på först hotellets takterass, och sedan i en soffa på närliggande favoritrestaurangen Café Arabe dit vi gick måååååånga gånger. Varför inte liksom, de hade supergod mat, bästa vyn av solnedgången, extremt trevlig personal etc... Så många bra grejer, och vi föll båda för menyn. Det blev en lång sittning, med drinkar och fotboll på en skärm. Vi avslutade till slut med otroligt gott te, och innan vi extremt mätta och belåtna säckade ihop på en sval säng tog vi en sista prommis till torget i kvällsmörkret, där livet precis började komma igång med solens nedgång och fastans avbrott. 

Fotboll för kidsen på hotellet, och korsord för oss. Med Marocko-tema!

Jag var nöjd med att vara hemma, speciellt med ett nytt armband.

På väg ut på restaurang!

Sluta fota mig, jag kollar på fotboll!

Jag kollade på solnedgången istället.

Vi var inte de enda som snacksade och drinkade. Vi dök upp precis innan solen gick ner, så vi fick inte beställa mat tills solen gått ned och all personal försvunnit för sin bön och "frukost" (Ramadan!).

Det gick fort...

Min tagine var sååååå god! En halv kyckling med örtsås och konfiterad citron.
Godaste kyckling jag någonsin ätit! Olle mumsade långkokt biff och otroligt
 vitlökig potatis. Luktade ljuvligt!

Efterrätten bestod av klassiskt marockanskt mint-te (supergott) och något ännu godare:
 saffranste som smakade som flytande lussekatter. Som vi njöt!