Vandringen uppåt bloggberget

Så har ännu en dryg vecka gått utan att jag bloggat ett dugg, och som vanligt har jag inget att skylla på egentligen. Jag var dock duktig i början av skrivtorkan och noterade vad vi gjorde varje dag för att hjälpa mitt framtida jag att minnas. Den lilla goda gärningen gick en snabb död till mötes dock, så återigen sitter jag här och funderar... 

Jag minns i alla fall att vi förrförrförra (eller något i den stilen) söndagen spenderade vår dag på stan efter att vi ätit mumsig frukost hemma. Vi tog en sommarpromenad dit genom en solig park fylld av sommarturister och när vi kom fram bjöd Olle på festis och munk innan vi knatade in till optikern för att plocka upp våra nya brillor. Olle var väldigt exalterad och helnöjd med sina (de ser nästan likadana ut, bara att han slipper alla repor som var på de förra), medan jag var lite mer varsam. Jag gillade så klart bågarna som jag valt, men mina ögon (eller ja, ett av dem i alla fall) hade försämrats avsevärt den här gången, så jag blev lite yr i huvudet av glasen till en början eftersom det blev en så stor ändring från mina gamla glas. Nu har jag dock vant mig och har dem på mig hela tiden, men jag tycker att det är lite småjobbigt att jag måste tvätta dem hela tiden. När man får sämre ögon (som Olle & Nancy) måste man tydligen ha plastglas istället för glasglas i brillorna (eftersom glasen annars blir för tjocka) och plast blir mycket skitigare än glas. Usch!

Frukost i form av wraps med Olle-kyckling.

Äntligen sol!

Vi skakade loss lite i parken faktiskt, så glada var vi att äntligen samla lite
D-vitamin!

Nya fina blå brillorna!

Efter att Olle fått synen tillbaka och fått gå en runda på stan och ta in alla färger och saker han påstod sig inte ha sett på ett tag så satte vi oss på en buss till IKEA för att införskaffa ett bord till vardagsrummet, och lite andra prylar. Jag var mest irriterad hela tiden (mitt eget fel för att jag åkte till IKEA en söndag) eftersom det var folk absolut överallt och alla bara mysgick i min väg hela tiden. För att göra det hela ännu värre var personalen som vanligt väldigt ineffektiv också (inte som i Sundsvall där jag jobbade!) och det tog 700 år att få en sketen korv, som vi fick avnjuta vid en soptunna eftersom alla bord var upptagna, och totalt nedgrisade. Jaja, vad är väl en korv på slottet... 

Stor-rea i fyndhörnan. Synd att vi inte hade
något behov av en massiv bänkskiva...

När vi stod och väntade på bussen till IKEA utförde vi också dagens goda gärning då Olle fick syn på en £5-sedel som ramlat ur en äldre dams ficka. Hon och hennes syster blev jätteglada när Olle hittade den och gav tillbaka den, och Olle var mycket nöjd med sin nya syn just då! 

Under måndagen hade det fina helgvädret bytts mot riktigt risigt regnrusk, men det hindrade inte oss på kvällen från att ge oss ut på en liten springtur, som blev till en promenad när vi blev lite för trötta. Tur då att när vi kom in blöta och kalla att Mami och pappa befann sig på andra sidan tråden på Skype och underhöll oss med hundarna och annat. Jag minns inte riktigt vad vi pratade om, men jag minns att det blev ett lååångt samtal och att det skrattades en hel del! 

Sista värmen fick jag tillbaka då jag chattade med Spunken på FB och delgav henne mina planer om att ha henne som Maid of Honour på det kommande bröllopet. Jag var lite nervös att hon skulle säga nej till uppgraderingen, men hon var jätteglad, ärad och exalterad, så jag blev alldeles varm i hjärtat när vi fortsatte att smida planer. Mina vänner är så fantastiska!

Måndagsfrulle HEMMA (Olle äter nästan alltid på jobbet annars) vid nya
bordet.

Jag förberedde lite mat medan regnet föll utanför fönstret under dagen.

Snacks till kocken.

Salladsvanorna kom tillbaka efter vår storgrönsakshandling under helgen.

Avnjutet med hemgjorda fyllda bröd, mmmmm!

Bonusbloggen: lördagens värmande chillimiddag som Olle lagade snällt till mig medan jag låg för ankare med en vetekudde på magen. 

Noggrant vald öl för chillitillverkning.

Min bästa vän i micron.

Varmt och skönt, både på och i magen.