Belfast

Vi är nyligen hemkomna från vår semester i Belfast, jag har spenderat det mesta av dagen hemma idag med att komma på fötter igen efter att ha varit på resande fot. Vi hade en superb resa hela vägen igenom, med strålande solsken alla dagar och solsken även idag här hemma i Glasgow. Olle klagade mest hela tiden på att det var svettigt, men det var det värt för att få lapa lite D-vitamin!

Vi for tidigt tidigt i fredags morse efter en sen natt där Olle hade lite problem att komma igång med packningen, så fredagen blev en ganska seg resdag, men vi gjorde vårt bästa. Vi lämnade lägenheten 05.20 och var på flygplatsen strax därefter, där vi vidare bara hängde och väntade på planet som avgick prick klockan sju. Det var en lugn flygtur, med undantag för pyttelite turbulens som Olle och jag så klart sov oss igenom, men det som var lite tråkigt var att flyget var fullt och således väldigt varmt, samt (och det här trodde jag aldrig att jag skulle säga) att det var lite kort. Endast 25 minuter i luften, och det kändes som att jag blivit fråntagen min sedesvanliga flygsömn jag alltid har då jag reser tidigt. Man måste ju sova lite på resande fot om man är uppe så tidigt, så att man kan vara pigg och fräsch och redo för äventyr när man landar. Det var inte riktigt vi alltså, men vi masade oss ändå på flygbussen in till Belfast rätt lätt och knatade från busstationen direkt till vårt hotell i Botaniska kvarteret, för att lämna våra väskor och ge oss ut på upptäcksfärd (det var nästan tur att vi inte fick checka in förrän klockan tre, annars hade vi nog bara kraschat på hotellrummet...). 

 Vår första anhalt var Botaniska trädgården ett stenkast från vårt trevliga hotell. Vi promenerade och inhalerade frisk luft och försökte att inte gäspa, och blev direkt trötta igen då vi gick in i det tropiska växthuset. Dock piggade vi på oss lite då vi nådde rosträdgården, som var alldeles makalös och packad med utslagna och väldoftande rosor av alla dess sorter. 

På väg mot trädgården.

Blå himmel!

Rosträdgården doftade sannerligen ljuvligt, och bjöd på många
fina fotomöjligheter.

Efter vår trädgårdsbotanisering hade vi kommit över vår morgonsjuka lite, men var vid det här laget redigt hungriga, så vi begav in i centrum (via Queen's University) för att inta föda, vilket till slut blev på ett litet café på en tvärgata. Jag minns inte namnet, men servitriserna var trevliga (en av dem tyckte att hon kände igen Olles GIF-keps, vilket hon insåg efter ett tag att hon definitivt inte gjort) och deras scones var supermumsiga. 

Vi hittade världens roligaste obskyra mataffär tvärs över
gatan efter vår frukost, där var vi länge...

Mysko burgare, en massa fisk, bläckfisk, ostron och rullad strömming fanns det
bland annat.

Olle stod och dreglade vid delikatessdisken.

Nog handlade vi mer än vi förväntade oss allt,
men ingenting från guldskåpet ovan
(som var fyllt av tryfflar, guldblad och kaviar).

Efter vår frulle blev det sightseeing på riktigt, först med ett besök i en souvenirbutik, sedan City Hall, Victoria Square Shopping Centre och så resten av Belfast innan vi riktigt trötta knatade tillbaka till vårt hotell för att fräscha upp oss efter vår redan väldigt långa dag. 

Vi hittade pintglas i pappas storlek.

En kort sväng förbi utanför City Hall och nedan ett besök i Underlandet
och ett väldigt intressant och vackert shoppingcenter där vi handlade
absolut ingenting.

Olle insisterade på att vi skulle besöka toppen, så vi tog en läskig
glashiss upp i The Dome för att kolla in utsikten.

Hualigen!

Det fanns en ganska trevlig myshörna på toppen dock!

King of the Dome!

Efter att svindeln lagt sig och vi promenerat bortåt längs floden en bit
hittade vi in till St George's Market.

Vi blev snabbt utsvultna igen efter endast scones till frulle, så vi besökte Café Vaudeville
för en sopplunch. 

Efter lunch blev det en längre prommis till West Belfast för en titt på alla Murals &
St Peter's Cathedral.

Vi råkade visst ramla in mitt i ett bröllop!

Vi stannade på Sawer's igen på väg hem för att handla godsaker
att mumsa på medan vi hotellade.

Sååååå trött!

När vi duschat och var redo att se världen igen traskade vi tillbaka till shoppingcentret för att tömma drink efter drink med en varsin burgare i näven på TGIF och sedan besöka bion för att se Trainwreck (första halvan OK, resten skit, trots att Bill Hader var med). När vi väl kom ut, stela från sätena och fortfarande lite smålulliga, var det mörkt ute och det var så skönt att vi lite frisk luft på vägen tillbaka till hotellet innan vi fullkomligen kraschade raklånga på sängen. 

Junebug är Olles favorit!

Banoffe Martini.

Riktigt mumsiga burgare, en med Jack Daniels-sås och en med
pulled pork-topping. Toppen!

Medan vi väntade att filmen skulle börja besökte vi The Dome igen i kvällssolen.

City Hall var fint upplyst i mörkret.

Efter att äntligen ha sovit ut ordentligt (det vill säga vi sov till klockan 7 då vi gick upp för frulle) begav vi oss i lördags ut på en dagstur till havs med Allen Tours för att se lite av landsbygden, och vi blev INTE besvikna, det blev en fantastiskt härlig dag!

Första stoppet var ett toastopp vid ett piratslott
(kanske inte egentligen, jag lyssnade inte så noga
för jag var mest kissnödig).

Till havs!

Vi passerade gruvan där Game of Thrones spelas in (vissa av scenerna i alla fall).

Vi avvek lite från kusten en sväng, men det var lika fint där.

Olle var redigt svettig redan på bussen efter sin keps, och värre
blev det när vi stektes i solen vid Carrick-a-Rede rope bridge.

Vädret gick upp och ner, men det regnade inte en droppe på oss utanför bussen. 

Äntligen framme vid repbron, skönt att sträcka på benen på väg till bron, men
jag gick i lite skräckblandad förtjusning måste jag säga, höjder är ju inte riktigt
min grej...

En riktigt stekig promenad blev det.

Det ser inte så högt ut, men det var skitläskigt!

Olle älskade det hela så klart.

Öbestigar'n.

Snart tillbaka på fastlandet.

Nästa anhalt efter ett lunchstopp mitt i ingenstans var Bushmills Destillery, föga
intressant för mig och Olle, men vi tog oss en titt i alla fall.

Vem vill ha whisky när man kan äta sandwich?!

Sista huvudstoppet blev ett av världens underverk: de lustigt formade lavastenarna vid
Giant's Causeway (känner ni igen dem från Harry Potter?).

Klippklättrare i svettig rosa neon...

...och i Olles mindre varma men icke desto mindre svettiga skjorta.

Uppe på topp igen och i väntan på bussen, som skulle ta oss direkt hem till Belfast, men som
på vägen bjöd på...

...ett bonusstopp vid The Dark Hedges, en vacker och stömningsfull
(antar jag, när den inte är full av turister) allé av ihopvuxna träd. 

Många stannar numera sedan Game of Thrones-scener spelats in här, de spelar ju in mycket
runt i kring Belfast när de inte är i studion i stan. 

Vi var helt slut när vi kom hem klockan åtta, men efter en timmes
återhämtning samt dusch begav vi oss ut för en hutlöst sen pizzamiddag.

Sista morgonen satt vi efter frukost och räknade våra irländska fina pengar, titta bara hur
fina de är jämfört med de skotska punden!

Solen var framme riktigt ordentligt igår morse, så vi tog oss en flodpromenad i ett av oss dittills
oupptäckt område av Belfast, och efter tag hamnade vi i vad som blev mitt favoritställe,
Titanickvarteret.

Floden leder ut i hamnen och det stora fina huset som lyser till höger är stället där Titanic byggdes.

Fräscha hus.

Europas högsta kran (tydligen).

Olle höll koll på både hamnen och Titanic Studios.

Favoriterna i Belfast som vi såg absolut överallt. Hur coolt är inte det namnet?!

Efter vår långa hamntur försökte vi fördriva tiden i stan inna vi skulle flyga på kvällen, och det gick alldeles utmärkt. Vi intog lunch i form av burgare på ett roligt litet ställe kallat City Picnics, vi shoppade lite och så gick vi på bio igen, den här gången för att se vår nya favoritrulle The Man from U.N.C.L.E (S.E. D.E.N!), innan vi var tvungna att gå tillbaka till hotellet för att hämta upp våra väskor. Väl där satt vi av lite tid med våra skärmar och gratis Wifi i loungen innan vi äntligen gick till flygbussen, då vi på väg gick rätt in i tre kända skådisar från Game of Thrones. Jag dog inombords och var alldeles chockad, och alldeles för deg för att be om ett foto, och Olle fattade absolut ingenting. 

MAT!

När det var färdigätet fokuserade jag på att skriva massor av
vykort till familjen.

Flyget hem gick jättebra (förutom en väskcheck av en grinig och väldigt nitisk kontrollant i säkerheten, som tydligen tyckte att puder och rouge var vätskor), och vi var hemma återigen vid halv tolv efter en mycket kort flygning och en smidig taxiresa. Inte så trötta den här gången, så vi hann med lite fixande innan vi drösade i säng, men ändå ganska slutkörda, det var en kort och intensiv semester minst sagt!