Vecka 1

God morgon! Nu är jag inne i vecka 1 enligt schemat, och har föreläsningar varje dag. I måndags hade vi en föreläsning i biblioteket på morgonkvisten (om hur man hittar forskningsrapporter), och det ska vi fortsätta idag med en två timmars session framför datorerna i bibblan. Det mesta känns som upprepning, men det kanske är bra. Eftermiddagarna avslutar vi alltid med två timmar föreläsning inom vårt ämne, men ännu har de inte hunnit bli speciellt specifika eller intressanta, det är mest uppvärmning tror jag. 

Uppvärmning eller inte, det är bra att ha allt organiserat!

Emellan mina lektioner har jag suttit och läst mycket, och har nu äntligen avslutat Game of Thrones! Nästa bok ryktas komma ut 2015, så den behöver jag inte ta itu med förrän efter min graduation! Nu får man alltså gå tillbaka till att plugga på hålen istället...

Måndagshål med Beth och Chloe! Chloe var nervös och satt och förberedde
sig för sin mastersintervju (hon kom in - jag har inte fått besked om intervju
än) och Beth satt och berättade för mig hur hennes expedition varit i Peru
under sommaren. Härligt att se henne igen och höra om alla coola saker hon
upplevt!

I övrigt har inte mycket hänt här i Glasgow. I söndags gymmade vi och stötte på en pratglad skotte som varit i Sverige i bastun. Tanken var att vi skulle simma efter gymmet, men poolen var packad med folk, så vi bastade bara, och fick så ett litet trevligt samtal med en vilt främmande människa på köpet. 

I måndags väntade jag med att gå hem från skolan tills Olle kom med tunnelbanan så att vi skulle kunna handla tillsammans (läs: så att jag skulle kunna handla och Olle bära) på vägen hem. Jag satt i kemibibblan i "vår" byggnad, vi har alla våra lektioner och labbar där, och det var tyst och fridfullt som vanligt, efter ett tag blev jag helt ensam. Skönt tyckte jag, tills jag skulle gå och insåg att jag blivit inlåst! Som tur var fanns det en nödknapp som öppnade dörren (som tur var utan alarm!) och jag kom därifrån i tid för att möta upp Olle. Puh!

Igår började min skoldag inte förrän klockan 12, så jag fick en massa saker gjorda hemma innan dess. Som vanligt städade jag, tvättade och så där, men jag gick också ut på jakt efter regnställ och nya stövlar till nästa veckas fältkurs. Det tog mig till vårt lilla "köpcentrum" och Mountain Warehouse där en kille hjälpte mig att hitta det jag sökte medan han dansade till sin musik som spelades högt över hela affären. Jag äger nu alltså ett regnställ och igår fick Olle en fleecejacka av Bertil på posten, som också får följa med. Man tackar! 

Jag har inga bilder på mitt nya regnställ, så jag lägger upp bilder av
mina nya smycken istället. Tänk vad man kan hitta i second hand affärer!

Korren!

(Det här är ett halsband om någon undrade). 

Här kommer nya favoriten! Min nya klocka (första på åratal!) som man kan
se maskineriet på när klockan tickar iväg. Jag kanske ärr lättimpad, men jag
tycker att det är superfascinerande!

Efter min skoldag igår (som inte alls var speciell utan helt vanlig), så skulle jag hjälpa till vid biljettförsäljningen till ISocs turer till Isle of Skye. Sagt och gjort, jag kom dit vid strax efter fyra och ser en MASSIV kö (biljettförsäljningen ska börja klockan 5). Efter att resten av mina kollegor kommit började de sälja biljetter och ville att jag skulle stå vid ingången till salen och skicka folk till rätt kö, beroende på vilken helg de ville åka. Alla ville åka första helgen och den kön tog upp hela rummet, så vi hade ingen plats för de andra köerna. Dessutom hade vi bara en buss för den första helgen, så biljetterna sålde slut snabbt, och samma med vecka nr 2 en stund senare. Jag hörde ingenting, fick ingen information utan var tvungen att fråga människor som gick förbi ut vad som hände. Jag försökte hantera situationen bäst jag kunde, men folk blev ju besvikna och arga på mig för att jag inte hade någon information och så vidare. 

Efter att alla gått pratade jag med mina kollegor och sa att det måste finnas ett bättre system - kan vi ha en diskussion och se om vi kan spåna fram något. Ett blankt NEJ fick jag till svar och ingen diskussion. De tyckte det hade gått jättebra (de såg kanske inte det jag såg) och tyckte att systemet funkade som det var (varför göra något som funkar bättre?). Jag blev lite sur för att jag bara blev avfärdad när jag bara försökte hjälpa till och också för att jag förväntas att hjälpa till men inte får någon information av vad som krävs av mig. I alla fall så pratade vi lite när vi gick hem, och saker hettade till med två av mina kollegor. När jag mötte Olle och vi gick hem var jag så förbannad att jag svettades och skakade! Jag lugnade ner mig hemma, men var helt tömd på energi så det blev inga överdrivna studier. Jag ringde hem till familjen istället och fick berättat för mig att min systerson älskade mina presenter. Då blir man varm och glad inombords och kan lägga sig och sova och hoppas på en ny bättre dag!