Ceilidh!

Så, igår var vi alltså iväg hela gänget på ISocs årliga nollnings-ceilidh. Jag har aldrig varit på en ceilidh (skotsk folkdans) i hela mitt liv, men har alltid velat gått. Visst, vi stod i entrén och jobbade mest, men jag dansade tre danser och det var helt fantastiskt! Salen var packad med folk, alla ville dansa, det var helt sjukt varmt och svettigt där inne, men ingen brydde sig. Bandet var superbra och spelade både moderna och traditionella låtar och gav instruktioner för hur man skulle dansa. 

Väldans svårt att få bra bilder när man dansar ceilidh...

Men, jag stod som sagt med Olle, Chloe, Ola och en kinesisk tjej vid namn Zoey i entrén. Vi välkomnade folk och gav dem flyers om ISoc och våra kommande nollningsevent. Det var rätt mycket att göra, men vi hann ändå prata med folk. Vi träffade en massa svenskar (alla söderutifrån så klart) och en hel del tyskar. Hojjat tyckte det var roligt, varenda gång han träffade en svensk och ville presentera dem för mig så sa de, "Ja, men henne har jag redan träffat!". Jag är bra på att se/höra vilka som är svenska och singla ut dem ur mängden helt enkelt! En kinesisk tjej kom fram till oss också, hon tittade på mig och sa att hon kände igen mig för att jag hade guidat en tur med ISoc som hon var på, det kändes bra att folk minns mig och inte bara Hojjat! Hon ville ha mitt namn så att vi kunde bli vänner på Facebook, supergullig tjej!

Polarna vid flyer-bordet.

Vi träffade andra kändisar också så klart, Adrian kom förbi (killen som hjälpte mig att guida turen till Oban) och till slut ramlade även Kristian och hans brudar in. Han lämnade ju lägenheten tidigare än oss för att möta upp två tjejer (tyskan och finskan, vi får aldrig några namn av honom) och laga middag hemma i deras lägenhet. Jag skickade med kaka och det uppskattades tydligen, i alla fall lät det så när de kom förbi entrén. De var jättetrevliga i alla fall, jag bjöd in dem till vår lägenhet i gengäld för att de matat Kristian! 

Maxim som jag jobbade med i onsdags på mässan kom också förbi, väldigt laddad. Han var uppstyrd i full kiltmundering och hade uppenbarligen varit på flera ceilidhs, han var riktigt duktig på att dansa. Han kom och bjöd upp mig (sådant händer aldrig mig, det var skoj!) när jag stod där och delade ut flyers, och jag visste inte vad jag skulle säga. Jag räknar inte mig själv som en speciellt bra pardansare, men vad fasen, jag ville ju dansa! Så vi dansade och det gick super och det var så roligt! 

Jag dansade två danser med Maxim och sedan en med en tysk kille som var jättelik Prins William. Efter det var det dags för mig att ta mikrofonen och prata lite om ISoc och dagens salsaevent, och sedan var det bara att gå hem efter en supertrevlig kväll med dans, en massa människor, nya vänner och gamla vänner. Jag längtar tills nästa ceilidh! 

Ignorera våra svettiga nyllen, det här var i slutet av kvällen efter
en massa dans! Jag hade kvällen till ära sytt mig vad jag kallar en
"hopp-och-skutt"-kjol i tartan, lång bak och kort fram, som min
balklänning. Den blev riktigt lyckad - snyggt tyg, bra fall och med
hjälp av tyllkjolen jag hade under blev den väldigt hoppig och
skuttig. Jag kände mig som en riktig prinsessa, alternativt Carrie i
SATC!