Experimentnerver

Idag är den nervösaste dagen någonsin i labbet, så jag tänkte blogga för att distrahera mig själv. Ni kanske minns att jag skrev att jag höll på med att experimentera fram rätt metod för att utföra samma experiment men med mycket mer dyrbart material (ber om ursäkt om jag inte har nämnt, har riktigt dålig koll!). Idag är dagen då jag utför det riktiga experimentet! Jag började i morse vid halv nio och har varit nervös hela dagen, och då tar det längre tid för mig att göra det hela också, springer hela tiden och dubbelkollar saker med alla!

Mina kollegor hjälper till så gott de kan, men detta är något jag kokat ihop med Dave, och jag har ibland svårt att förklara vad jag gör och vill göra på ett bra sätt, och Dave kan ibland planera ut saker som ser super ut i teorin, men inte funkar som väntat i praktiken. Men, de är här för mig i alla fall, Lucy hjälper till med alla svårigheter, Seb retas med mig så jag glömmer bort att vara nervös och Laura finns alltid där för moraliskt stöd vid knepiga moment. Han visar sitt stöd på andra sätt, han busar mest hela tiden! Idag kom han förbi och stoppade en isbit innanför min labbrock, bara ren tur att jag inte är så köldkänslig och inte höll på med något knepigt! På det stora hela är det alltså en bra dag idag, trots att jag är lite hispig... Jag hade en riktigt risig dag igår, jag satt mest på kontoret och kämpade med förberedelser inför idag. Jag har ju förstått allt med det här momentet prima hittills, men Dave har förvirrat mig rejält nu när vi skulle upprepa det på en större skala, så igår försökte min stackars ömma hjärna få mig att förstå, och det gick väl till slut, efter många timmars grubblande. Jag kom hem vid fyra och var skitgrinig, ingen lunch hade jag fått, och jag avskydde att jag inte hade stenkoll längre, det kändes så bra! Inte ens glass hjälpte igår, jag bara fräste när Olle ringde på Skype trots att jag ätit både ordentlig middag och lite Daim-glass...

När inte ens glass hjälper, då är det illa!

Vi hade det bättre i helgen dock, Olle kom upp i fredags och stannade till i söndags och som vanligt var det soligt och fint här i Dundee hela tiden. Vi spenderade tiden med att i lördags besöka St Andrews (vi irrade runt i en botanisk trädgård som var så där, och knatade runt stan så klart) och i söndags promenerade vi runt i Dundee och tittade på utsikten från kullarna och handlade strumpor på Primark. Olle hjälpte till att städa också, han underhöll sig med att dammsuga och moppa överallt medan jag städade ett apsnuskigt badrum (jag förstår inte, vi är ju tjejer?!) i söndags. Tjejerna var ute och vandrade någonstans, så de blev redigt överraskade och glada när de kom hem till vårt nu fläckfria hus!

Olles bästa nya kompis i bakgrunden!

Helgens bästa och sämsta upplevelser skedde båda på restaurang, vi var hungriga efter vårt besök i St Andrews i lördags, så vi stannade på nya (av Bex rekommenderade) SuperStore på väg hem från bussen. Vi beställde en hot dog och en Club Sandwich, och båda var riktigt riktigt dåliga. Otroligt missnöjda vände vi hemåt och gruffade över att vi hade betalat för sådan skit och tröstade oss med glass framför ett par filmer resten av kvällen. I söndags tog vi restaurangrevansch dock, vi käkade lunch på Meathouse på väg hem från stan, och jädrar anamma vilken superupplevelse! Olle mumsade på sliders med haggisburgare och pulled pork och jag kombinerade båda i en otroligt god macka med pulled pork OCH haggis. Bothy i Glasgow har blivit ersatt som Haggis-guldmedaljör på pallen, Olle och jag drömde hela vägen hem om att öppna en kedja med skotska restauranger i Sverige (kallade ”Haggishyddan” - jag är briljant på namn, någon borde anställa mig!) så att vi aldrig behöver leva utan haggis när vi flyttar härifrån (speciellt Meathouse's haggis!). 

Vi var exalterade över legobordet på SuperStore, men...

...det var det enda bra med stället skulle det visa sig.

Min Club Sandwich var riktigt risig, men Olles korv var sämre... Inte kul!