Kanondag i Rothesay, Isle of Bute!

Idag har vi varit ute på mer äventyr i solen, nämligen till Isle of Bute! Vi hoppade på ett tåg från Glasgow till Wemyss Bay på förmiddagen och tuffade sedan vidare med färja mot Rothesay på Isle of Bute där vi spenderade resten av den soliga dagen. Vi trodde att vi skulle få svårt att toppa gårdagen, men det gick ju lysande! Vi har verkligen flyt med vädret under vår lilla semester, inte minst Andreas! Det enda negativa är ju att Andreas aldrig vill komma tillbaka, för det kan bara bli sämre... 

På färjan till Bute efter en vacker tågtur
längs kusten.

Vi fick springa från tåget till färjan, men jag hann med några snabba bilder
av Wemyss Bay från kajen.

Kan det bli mycket bättre?

Snart lämnade vi Wemyss Bay bakom oss och riktade blicken mot Isle
of Bute och Rothesay.

Vi for med färja i ungefär en halvtimma för att komma till Bute, och det
var en ren fröjd! Vi solade på övre däck med vinden i håret och njöt av
utsikten!

Så här stor var båten!

Vi såg en hel del segelbåtar och ett slott på vägen in till Rothesay.

Olle höll hårt i sin skyddande solhatt.

Min fransklänning gjorde sig bra
i vinden, men det ska inte bli kul
att trassla upp den senare...

Här är vi på väg att lägga till i Rothesay.

Dockade och klara!

Bara att kliva av och njuta av "Skottlands Madeira".

Vår första anhalt blev Rothesay Castle där pojkarna kärade ned sig i en
kanon (logiskt nog, då de befann sig på kanonkul semester! Ha. Ha. Ha.).

Min personliga favorit var den snirkliga
vallgraven.

Gå mot ljuset!

I den stora salen upptäckte vi att lite modern teknologi letat sig in i detta
fäste som skottarna försvarat med allt de hade från vilda norrmän.

På markplan jobbade en grupp med att konstruera ett solur.

Norska flaggan vajade i vinden, men vi hittade ingen svensk. Vi var väl
neutrala även som vikingar!

Det var helt okej utsikt från det lilla tornet man kunde
klättra upp i.

Innergården.

Det fanns ett litet kapell.

Inte ett moln!

Killarna fick busa av sig lite efter att de ätit cheeseburgare. Vi var lite
hungriga, så vi gick in på närmsta ställe efter att vi gått av färjan. De som
jobbade var jättetrevliga och vi lovade att vi skulle komma tillbaka senare
för att testa deras hemgjorda glass. 

Självklart höll vi vårt löfte och återvände till caféet för att smaka
deras hemgjorda vaniljglass. Vi såg dem göra den medan vi väntade
på burgarna, och vi kunde ju inte åka utan att testa! Olle sitter här
med sin tophat i näven: en kula vanilj i strut med något liknande
en mums-mums på toppen.

Jag käkade en hemgjord sandwich med nougatkex. Den var minst sagt
komplicerad att äta! 

Damen i cafékassan var jättetrevlig och frågade var vi kom ifrån. När vi sa Sverige sa hon: "Hejhej!" och "ABBA! I know all their songs! Say hi to them for me!". Vilken sköning!

Jag trodde väl aldrig att jag skulle få se
palmer i Skottland!

På väg till stranden.

Vi hittade en del av lokalbefolkningen på denna "putting"-bana.

På stranden!

Vi hittade en stackars död krabba på marken, men Andreas undvek att kliva
på klon den här gången.

Vi tillbringade den sista halvtimmen i hamnen där vi väntade på
färjan. Vi hade roligt åt alla guppande maneter vi hittade bland
marinans båtar. 

När vi kom tillbaka till Glasgow blev det premiärbesök på Ketchup för
Andreas. Vi hade supertrevligt och snattrade en del med personalen medan
vi avnjöt nachos till förrätt och burgare (jag - Jumping Jack Flash, Andreas
- Bacon Cheese och Olle - haggisburgare). 

Några öl slank ner på Ketchup också, och det blev bara mer och mer trevligt! Nu ligger båda pojkarna och sover efter att vi äntligen kommit hem. I morgon måste stackars Olle jobba och jag måste packa inför min lilla jobbresa, så då ska Andreas ut på egna upptåg!