Luciamys

Jag är äntligen fri! I fredags hade jag mina två test efter att ha spenderat veckan med att försöka plugga (utan speciellt bra resultat). Det kändes som att båda testen gick hyfsat, men jag bryr mig ärligt talat inte jättemycket, jag är bara så glad att det är jullov nu och att jag snart får åka hem! 

Igår firade vi Lucia här hemma, med fika och vänner på besök. Vi hade en alldeles underbar kväll i glada vänners lag och fick verkligen upp julstämningen. Jag har vridit julpyntet till max i lägenheten nu, och jag blev så glad när Leon sa att det fick honom att känna julstämningen trots bristen på snö och Daphne inte ville gå hem för att hon tyckte att vår lägenhet var så mysig! 

Fikat uppskattades så klart också, vi käkade kakorna jag gjorde förra veckan och drack en massa glögg (kanske lite vin också!). Vi upptäckte (och jag skäms nästan för att säga det här, det låter inget vidare) att Sourz Apple funkade utomordentligt bra att blanda med IKEA's äppelglögg. Varm juldrink med dubbeläpple - håller doktorn borta?

Förberedelser...

Pumpakaka med vaniljfrosting.

Pecannötskaka.

Saffransbakelser.

Vanilj- och honungsmousse.

Precis innan gästerna kom körde jag igång med pepparkaksbaket för att få
lägenheten att lukta gott, men jag orkade inte med traditionellt bakande, det
fick bli hyvlade kakor istället!

Fika!

Olle var nöjd och glad med glöggmugg i näven (och
överraskade genom att se så här stilig ut!).

Så här stilig var han på julfesten i torsdags! Han var med
jobbet på Edinburgh Zoo för en vad jag har förstått mycket
trevlig kväll med god mat och trevligt folk. Tydligen
snodde Olle hem ett pandaglas, en pandaballong och ett
mjukisdjur till mig, men bytte det mot gratis taxi då en
kollega ville överraska sina ungar. Så kan det gå!

Marios och Daphne (Daphne kunde inte sluta äta peppisarna, till och med
den plåten jag brände slank ner!).

Beth var julig i rött och Leon mys under en svart filt i julgranshörnet.

Jag hade köpt en hel hög med smällkarameller som vi öppnade tillsammans till allas förtjusning, det small överallt och alla gick hem med en varsin hatt i Karamellkungen-stuk, klistermärken, och hög med dåliga ordvitsar. Daphne blev lika glad varje gång hon faktiskt förstod ordvitsen, det är ju trots allt inte modersmålet...

Karamellkungen!

Är inte alltid glad, trots den fina titeln...