måndag 11 juni 2012

Den (nästan) oändliga resan

Måndag morgon var dagen för vår hemresa mot Glasgow. Jag vaknade klockan 6 på morgonen och hade svårt att somna om. Vid 9 väckte jag en grinig Emma (hon föredrar tolvslaget om hon måste gå upp) och så drog vi ner till poolbaren för frukost. Det blev två stora engelska frukostar och till det livlig diskussion med kocken om grekisk ekonomi, myntasläktingen Yosmos och dennes plats i grekisk matlagning, skotsk dialekt, italienare och en massa annat innan vi sa hej till vår Thomas Cook-representant Jabran (han ska tydligen bli proffsboxare nästa år) och lämnade nyckeln till lägenhetsägaren Christos.


Bara massa britter på vår resort, de åt detta varenda dag verkade det som...



Bussen kom sedan och hämtade upp oss och vi snirklade oss sakta men säkert mot flygplatsen. Allt gick smidigt, och snart var vi i luften på väg hem. Emma var superspeedad och det hjälpte väl inte att vi delade på en påse MnM's och en kopp choklad...

Väl framme kändes det som att det tog en evighet att komma hem till Partick, men vi kom fram och jag fick äntligen pussa på min efterlängtade Olle! Det blev en kortvarig vila dock, för vi var tvungna att laga mat och packa om. Klockan halv ett kom jag i säng, och sen var det bara att plåga sig upp igen klockan fem. Taxi till bussen, buss till flygplatsen (vi såg en himla massa kaniner på vägen) och sen tre timmars väntan innan flyget lyfte mot Sverige.


Det blev en fantastisk Club Sandwich till middag runt nio. Bättre sent än aldrig!

Det första jag gjorde på Arlanda var att köpa två hutlöst dyra påsar Gott&Blandat, och sen väntade vi en timme till innan vi trängde oss på tåget mot Gävle. I Uppsala fick vi sitt- och väskplatser och jag lyckades till och med sova lite. Sista etappen avklarades snabbt och smärtfritt på X-tåget till Söderhamn och sen fick jag krama om min Papps!

Och sen min vovve, som blev så glad att han puttade mig ner för trappen i glädjeyran. Och sen Eva och sen lillfisen som vi ärvt av storasyster, Angel (eller Nubbis som hon numera kallas). Och sen kom storasyster och äldsta dottern Jennifer med pojkvän och fikade efter hennes första gymnasieskolavslutning, jättefin var hon! Det var en trevlig avslutning på kvällen! De har varit saknade allihopa. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar