Budapest

I söndags kom vi hem från vår lilla semester i Budapest där vi fick vara och ta det lugnt i 4 hela dagar. Skönt! Vi for tidigt i torsdags morse från Glasgow med buss till flygplatsen i Edinburgh. Vi åkte bara med handbagage så vi tog en lite senare buss än vad jag som tidspessimist kanske tyckte var smart, och jag höll således på att stressa ihjäl mig när vi oförutsett hamnade i en trafikstockning. Det hela löste sig jättebra dock, vi slapp vänta på flygplatsen och kunde boarda på en gång när vi snabbt och smidigt kommit igenom säkerhetskontrollen. Ingen shopping som tidsfördriv dock, men det tog vi igen på Budapest’s flygplats i söndags (med råge!).

Vi flög med Jet2 och hade det ganska bra där vi satt, det var förvånansvärt bekväma säten, icke-grälla färger (olikt Ryan) och dessutom fick vi en massa benutrymme då vi hamnade vid nödutgången över vingen. Det enda som var lite trist var att vi hamnade på varsin sida om gången, men det gjorde inte så mycket ändå, Olle sov mest och jag lyssnade på mina podcasts som vanligt.

Vi landade efter knappt tre timmars flyg i ett helt dimtäckt Budapest, vi märkte nästan inte att vi skulle landa förrän vi tog i marken, så svårt var det att se ut. Det blev bättre under dagen dock, men första intrycket var väl sådär, med dimman och det lite öststatliga intrycket vi fick när vi susade in mot centrum först med buss och sedan tunnelbana. Precis som Prag var transporten finfin överallt (buss, spårvagn, spårbuss, tunnelbana…), men som sagt kändes Budapest lite mer som en före detta Sovjet-stad… Budapest är mycket större dock, så jag kan tänka mig att det tar längre tid att rusta upp, och de är väl inte riktigt lika poppis som destination och får kanske in mindre att röra sig med då. Det var faktiskt lite skönt att det var som det var dock, för även om det inte var lika vackert på ytan som Prag (vädret hjälpte inte, trots att det var bättre än i Prag på det stora hela) så var folket MYCKET trevligare. Dessutom har Budapest massiva span med varma källor och ett supertrevligt zoo med EN RÖD PANDA (mitt favoritdjur i världen), men jag går händelserna i förväg…

Det var roligt att ha forint, det såg mycket mer ut än vad det var!

Vi spenderade vår första kväll (efter att ha checkat in på vårt hotell så klart) med att först stressa till saluhallen för en första (men så klart inte sista) visit och för lite middag, och efter det hamnade vi som vanligt helt oplanerat på en lång lång promenad runt så mycket av Budapest som vi orkade (och kunde) se i dimman och mörkret.

Första titten på Budapests gigantiska saluhall.

Körv!

Vi mumsade goulashsoppa på övervåningen innan hallen stängde och vi gick ut i kylan igen. Gott!

Vi korsade floden Danube en herrans massa gånger, men det här var första gången.

Slottet lyste upp fint i dimman.

Operan.

Sena pubsnacks på ett ställe nära hotellet blev sista måltiden innan vi gick till
sängs. Inte superfantastiskt, men ölen däremot var utmärkt!

Dag 2 blev det lite av en oplanerad sovmorgon, men när vi väl pallrade oss upp såg vi att vädret inte var det bästa, så vi bestämde oss för att vänta med sightseeing och åka på zoo istället. Vilket prima beslut det var! Jag måste nog säga att det besöket, vädret till trots, var det bästa på resan. Superbilligt inträde, lätt att ta sig till även om det låg lite utanför centrum och massor av söta djur.

Vi inledde zoo-besöket med en promenad i den japanska
trädgården (zoot delar mark med botaniska trädgården).

Inne i ett av trädgårdens växthus flög fåglar runt helt fria. Olle var överlycklig, både för att
han fick titta på fåglar och för att han fick skratta åt mig som var rädd...

Aporna satt bakom galler.

På nedervåningen hittade vi ett fint akvarium.

Den här firren verkade gilla Olle, men Olle gillade mest monstret nedan...

De hade sensorer på Olles fina elektriska ål som mätte impulser. Spännande!

Krokofanterna hade ett eget hus (undrar varför...).

Jätteuttrarna fick också vara för sig själva.

De här söta fåglarna fick inte vara lösa, de var alldeles för påflugna
och hungriga.

Olle ville testa att gå lös bland de här rackarna, men där sa jag nej (jag dissade även ormhuset - man vill
ju inte förstöra sin semester!).

Efter fåglarna hittade vi mer apor.

Jag tyckte bäst om den här modellen.

De här små rackarna störde vi mitt i maten.

Mer fåglar till Olle...

...och björnar till mig!

De här färgglada vännerna var också lösa, men dem hade jag ingenting emot. Så söta!

Viktigt att piffa fjädrarna (speciellt när man blir fotad).

De här krabaterna delade hus med de färgglada fåglarna och var också lösa, men de latade
sig mest på taket.

Fler mysiga latmaskar hittade vi på ett flak i tigerinhägnaden. Jag blev helt plötsligt väldigt sugen
på att gosa i en tigermacka... 

När matbilen kom segade de sig fram till slut. 

Vi hittade en till slöfock i andra änden av inhägnaden.

Mer sega katter, fast en med lite riv i!

Nu har vi kommit till den absoluta högpunkten i det här inlägget, och i Budapest. Mina damer och herrar, låt mig presentera världens gulligaste djur: Den röda pandan!

Vi kom precis i tid då den lilla krabaten precis fått mat, och vi stannade väääääldigt länge.

Jag smälte direkt, den var så söt!

Det var en glupsk liten panda.

Jag vill ha en sådan här liten, på momangen!

Vi var nästan klara efter den röda pandan (allt annat var liksom inte lika bra längre), men vi
tog en sväng förbi flodhäst- och elefantslottet ändå. Tyvärr fick vi inte se några flodhästar, men...

...en elefant var ute och gick i regnet i alla fall!

Vi var så exalterade över att vara på zoo att vi totalt glömde att äta frukost, så när vi väl kom ut vid lunchtid var vi riktigt hungriga. Vi irrade runt området lite grann och hamnade på ett slott som numera agerar museum, men det intresserade oss inte alls lika mycket som den lilla saluvagnen med GIGANTISKA ostiga kringlor!

Fint slott, men inte huvudattraktionen...

...för det här var huvudattraktionen!

Upplyfta av vår jättekringla knatade vi runt lite till i området och hittade Olles favoritdestination i Budapest – Szechenyi-badet. Det var gigantiskt, och det var tur att vi möttes av en vitklädd guide när vi traskade in, annars hade vi varit helt vilse. Trötta, hungriga och småkalla bestämde vi oss för att vi var värda relaxpaketet och med det beslutet spenderade vi sedan resten av dagen med att äta och dricka obegränsat med mumsig frukt och te från fruktbaren på VIP-relaxavdelningen, bada i 12 olika pooler inomhus (inte en enda med en temperatur under 30°C), samt bada i två massiva pooler utomhus där badtemperaturen låg på 36°C och 40°C. Supermysigt medan det duggade lätt på axlarna och knoppen, det här med varma källor är grejer det!

Mys på relaxen i varsin soffa, med frukt och varmt te. Det kändes bra!

Vi fick en egen hytt att byta om i, och morgonrockar att strosa runt i.

Utebadet var helt klart favoriten...

...men det var fint inne med.

Nöjd och nybadad.

När vi äntligen fått nog av värme och var helt lealösa av allt relaxande (och badet stängde) återvände vi först till hotellet med våra badkläder och gav oss sedan ut på restaurangjakt. Eller ja, först låg vi på rummet och tittade på ungersk TV medan vi åt sourcream & onion-chips som vi inte har i Skottland och när klockan började närma sig nio insåg vi att vi kanske borde anstränga oss och gå ut och inta riktig föda.

Vi hamnade på en supermysig restaurang kallad Barca Bianca Trattoria, nära Vörusmarty-torget och där mumsade vi glatt på himmelsk ravioli från kockens specialmeny, blev uppassade av trevlig personal och njöt av god ungersk öl innan vi mycket nöjda traskade hemåt igen.

Jag käkade pumparavioli med rökt anka i saffranssås.

Olle mumsade ostravioli med kött, gott!

Vi råkade på en fin kyrka på vägen hem i regnet, finfin avslutning på dag 2.

Dag 3 lyckades vi inte lika bra med underhållningen, men det var ju svårt att toppa den dagen vi hade i fredags. Vädret var sig likt, grått och trist med lite regn, men vi bestämde oss för att se sevärdheterna ändå. Vi promenerade runt bland annat slottet med omgivning, och när vädret sedan blev lite sämre korsade vi floden igen och jobbade oss tillbaka mot hotellet genom ett besök på en gigantisk galleria och irrande med Budapests spårvagnar.

Nedanför slottet hittade vi världens längsta bänk...

...och så klart hittade vi slottet med, så vi började klättra.

Prima vaktdjur lejon, har jag hört, men de höll inte Olle och mig ute.

Framme! Vid en av byggnaderna i alla fall...

Min favoritstaty.

Vi gick ner och upp, men man kunde åka en gammal dragbana också. Den var mycket brantare och äldre
än i Prag dock, så jag fegade ur.

Vi hade ganska bra utsikt uppifrån slottet, vi bland annat det pampiga parlamentet.

Efter vårt slottsbesök blev det shopping. Eller ja, vi handlade inget, men vi tittade lite i alla fall.

Det var ett enormt center, med egen bio.

Min favorit var yoghurtstället på matvåningen i källaren. Man bara tog
en bägare och öste på alla smaker och tillbehör man ville ha, sedan
betalade man per kilo (!).

Det blev bara ett kort stopp på rummet efter vår shopping dock, vi kastade oss nästan direkt ut igen, den här gången för att göra saluhallen ordentligt och handla paprika och goulash så det stod härliga till!

Lunch!

Olle var ett stort fan, och han åt med hela nyllet!

Tyvärr stängde den rackarns saluhallen till slut och tvingade hem oss stackare till hotellet där vi snabbt laddade om (och lastade av en del gods) innan vi styrde kosan mot TGIF för drinkar (och lite mat).

Det blev inte många bilder på väg hem i lördags, vi har inte druckit på ett tag och blev lite
suddiga av våra tre varsina drinkar. Det fnissades en hel del på vägen hem...

Söndagen var vår sista dag i Budapest, och det utnyttjade vi till fullo med att checka ut tidigt från hotellet och istället checka in på Gellert-badet med vår packning, och spendera våra sista semestertimmar i en 40°C-pool och en varm bastu medan snön yrde. Härligt! Vi hann till och med besöka vår nya favoritrestaurang en gång till och käka mumsig pizza innan vi for till flygplatsen.

Snön kom lagom till vår hemfärd.

Det gör inte så mycket att det snöar när man själv sitter i en varm bastu.

Olle friskade upp sig själv i isbadet efter bastun.

Favoritpoolen; 38°C utomhus medan snön föll.

Sista middagen: det blev pizza, med världens tunnaste botten.

Vi hade massor med tid till flyget, så vi hann med efterrätt också.

Själva resan tillbaka gick super, allt var smidigt på flygplatsen och vi landade säkert i Edinburgh trots en isig flygning och en liten försening och strax efter halv tolv mottogs vi hemma i lägenheten i Glasgow av en trött Paul som precis skulle gå och lägga sig.

Jag hittade min nya smyckesfavorit på flygplatsen: Michal Negrin.

Mer efterrätt! Olle åt pistage och plommon- och kanelglass (förvånansvärt god), och jag åt
choklad och mint.

Vi hade en massa kontanter över, så vi shoppade järnet. Det blev en MASSA choklad, lite korv, honung
och vatten till flyget, men därefter tog det stopp och vi skänkte resten till välgörenhet.