Soliga hälsningar från Dundee

Här i Dundee skiner solen för fullt, så jag har tagit mig friheten att ha en lite lat dag med minimalt jobb och extra Sara-tid idag, det var en lång och nervös dag på jobbet igår och innan dess en tårfylld och deprimerande måndag och en lite småtung helg, men nu kanske det vänder.

Jag hade labbmöte igår och innan dess hade jag även ett möte med Dave. Båda två gör mig alldeles skakis, men jag hade inget val igår. Labbmötet gick OK trots att jag inte hade några bra resultat (jag hade fina figurer dock), Anna var stöttande medan det pågick och innan vi gick in hade Ning och jag ett trevligt litet pep-talk som helt oväntat blev till en djup diskussion och rädslor och annat filosofiskt… Ning var även jättegullig efteråt (han sa att min lilla presentation var bra) och i måndags när jag var som mest nere (han gav mig kinesiska snacks ända från hemlandet).

Kinesiska svarta jordnötter & kinesisk dadel.

Förra veckans snacks: Lauras fantastiska jordnötskakor och mitt äpple.

Efter labbmötet var jag som vanligt väldigt nöjd, lugn och avslappnad (även om jag har massor kvar att göra på väldigt lite tid), inte ens den korta skuren med ösregn på väg hem störde mig. Jag torkade sakta men säkert inne på mitt rum med Bex (som titt som tätt kommer in efter jobbet för att sitta och studsa på min yogaboll medan hon underhåller mig med historier om kidsen i hennes nya klass i St Andrews) och när vi var klara med vårt snackande var det dags för en snabb middag (knäckebröd med IKEA-ost, ypperligt tillfälle att testa Lynettes nya osthyvel som Olle och jag köpte till henne i helgen. Hon blev överlycklig!) och efter det knatade jag ensam upp till mitt rum igen och spenderade kvällen med Olles och bästa Snudens vackra stämmor i öronen.

Bex kom med godis efter jobbet, då får man studsa hur mycket man vill på min yogaboll!

Jag fick inte bara choklad av Bex, utan även en fin ny barnbok hon hittat till sin klass.

Inslagen osthyvel till Lynette. Hon ringde sin mamma direkt efteråt och de var båda alldeles lyriska
över denna nya mannick...

Så, min tisdag slutade ganska angenämt, vilket vägde upp min måndag ganska bra. Den började som vanligt med en deprimerande men väldigt produktiv (ovanligt) tågresa upp till Dundee efter en solig morgonpromenad med Olle in till stan, och sedan gick det utför. Jag är riktigt less på Dundee och det här praktikåret just nu, och har varit ganska länge, och i helgen och i måndags brast det för mig till slut, och jag var riktigt nere ett tag. Jag fick ändå lite jobb gjort, i ren skräck för labbmötet igår, men för det mesta var jag ledsen. Laura var riktigt orolig, så hon kom och hämtade mig på kontoret och bjöd mig på te på övervåningen och vi hade en lång tårfylld konversation (stackars Laura!).

Blåbärssmoothie på väg till Dundee. 

Väl hemma på kvällen grinades det ännu mera, den här gången på Bex säng, men det var lite mindre hysteriskt den gången (man måste se det från den ljusa sidan). Tanken var sedan att jag skulle vila ögonen och huvudet inför en krävande tisdag, men det gick sådär. Jag fick bara två timmars sömn totalt, så jag var helt knäpp när det var dags att gå upp. Jag hade ju jobb att göra och tänkte gå tidigt till jobbet, men jag insåg att det inte skulle gå som jag mådde, så jag tog beslutet att starta morgonen med lite motion på simhallen för att dra igång mig själv. Funkade ganska bra faktiskt, och jag befann mig ändå på jobbet rätt tidigt, strax efter kl. 8.

Idag har jag som sagt en lat dag, jag tog mig en sovmorgon (var inte på jobbet förrän vid 9!) och en riktigt lång lunch (då jag pratade – eller mest lyssnade – en massa tyska med Meike och hennes två turistande vänner) efter att jag sett Susan hålla en riktigt bra presentation om Leishmania med min självutnämnda ”Uncle Han”. När jag har bloggat klart tänker jag minsann gå hem tidigt också, men kanske ta en tur på stan i solen först, vi får se!