måndag 10 april 2017

Bergsklättring i Campsie Glen

I lördags sken solen (liksom idag) på Glasgow och Olle och jag bestämde oss för att åka ut på upptäcksfärd igen. Den här gången styrde vi kosan mot Campsie Glen utanför Lennoxtown. Dubbeldäckaren som tog oss dit körde genom ett väldigt fint landskap och vi kunde se Campsie Fells (= berg) innan vi kom till slutstationen. Inte ville jag gå av och klättra i berg dock, jag ville se Campsie Glen's fina vattenfall. Sagt och gjort, och väldigt snabbt. Promenaden till vattenfallen varade bara i ca 15 min. Vilken besvikelse, vi som åkt buss i 40 min! Naej, vi var inte nöjda så vi bestämde oss för att följa en annan stig uppåt. Uppåt, uppåt & mer uppåt gick vi. Till slut kom vi till en parkeringsplats längs vägen där folk verkade parkerade alla möjliga fordon för att gå uppför en kulle på andra sidan vägen. Vi går väl upp dit då och sedan vänder vi. Kullen var dock början på ett jädrans berg och vi gick och gick och efter varje topp vi nådde fanns en annan! Envisa som vi är vägrade vi att sluta tills vi kom till topp-toppen - så det hela slutade med att vi besteg Campsie Fells som står 578 m.ö.h, helt av misstag!


Det var tur att vi laddat med rejäl frukost!


Ny dubbelkopp som man kan dela, köpt på second hand för 15 spänn.


Det här med överbliven pizza till frukost. Mmmmm!


Olle var impad över att tulipanerna fortfarande stod.



Framme i Campsie!


















Man ska kunna gå upp till början av vattenfallet, men det var avstängt då det var snäppet för lerigt.










Olle scoutar vid ett vägskäl.



Redan här hade vi rätt bra utsikt, och då hade bergsbestigningen inte ens börjat!



Mot första toppen.











Det kändes som att vi nästan var på samma höjd som planen...












Fåren hade inte alls lika svårt att ta sig upp!



En låg och spanade på oss.




















Vi hade sällskap på topp-toppen.


Någon stackare var ute och försökte få signal (eller så tog han bara en selfie!).







Bergsbestigare på topp!











På väg ner igen...


Optimal vind för drakflygning halvvägs upp.




Vi tänkte ta en fika i väntan på bussen, men eftersom bussen kom och gick en minut efter att vi kommit ner blev det inte av.


Nästa gång ska jag gå i skogen, inga jäkla berg!


Ingen fika i Campsie kanske, men på stan fick man påfyllning: jag tog med Olle till den vegetariska restaurangen Saramago där ScienceGrrl hade sitt senaste möte. Han föll pladask och har nu en ny favorit i Glasgow! Vi käkade: dagens soppa (rostad fänkål, timjan & päron) med absolut gudomliga butternut squash- och salviawraps + en plocktallrik med enorma oliver, bön- och svampsallad, ruccolasallad, rostad blomkål med salsa verde, vindolmar, baba ganoush, hummus & grillade inlagda purjolökar med ajvar. 


Efterrätt! Lime- och kokossockerkaka med mangopuré, grillad ananas & passionsglass + choklad- och apelsinmousse med vaniljglass & hasselnöt.


Ännu mer promenad blev det hem - men då hade vi ju ändå fyllt på energireserverna på stan! Det var fortfarande riktigt glassigt i parken och Glasgows invånare hade tagit fram picknickfiltarna och engångsgrillarna.







1 kommentar:

  1. Härliga vyer. Fräck trähand där vid leriga stigen. Och 578 m ö h - inte illa!! Så värt! som man säger... ;-)

    SvaraRadera