4 år

Idag är det den 7 april, och för 4 år sedan idag förlovade vi oss här i Skottland. Detta firades igår kväll med råge då detta är den sista gången vi kan fira innan vi byter datum i sommar. Varför firade vi igår och inte idag? För att relationer handlar om kompromisser, och ikväll spelar Giffarna!

Idag fick jag fira mer dock, när jag imorse innan Olle gick till jobbet fick inte mindre än TVÅ presenter. Olle ville inte ha något annat än Giffarna ikväll...

Påminner om...

...våra gamla välmatchade overaller!

Jag fick också en fantastiskt fin väska av Tim, som helt plötsligt hade den i tassen när jag kom ut från badrummet i morse!

När jag kom tillbaka från köket hade Tim piffat till sig ytterligare.
(Jag tog av trosorna från huvudet).

Bröllopsbloggen Del 5: Regarding news of impending festivities

Det här har vi slavat över i veckan, och nu ligger de i posten på väg till olika adresser!

Grubb & monsterfoccacia

Sista påskmaten: lax- och broccolipasta. Mmmmm!

Olles favorit: wraps. Igen.

Vi har levt på rester hela veckan, och småhandlingar, men igår morse
blev det storhandling, och matlagning därefter! Bland annat...

...coleslaw (och pizzasallad).

Vi köpte lammnacke på affären, och Olle ville ha det på smörgås. Tyvärr hade vi inga mackor hemma, så jag googlade snabba brödrecept och fann en foccacia som verkade enkel. För en gångs skull var det soligt just då, så vi ville gå ut och gå en sväng innan regnet kom tillbaka, alltså skyndade jag mig att svänga ihop degen för jäsning, så att vi skulle hinna ut. Hade inte en tanke på att en liter vätska och 19 dl mjöl verkade lite mycket...

Innan jäsning...

Efter jäsning! Det går inte alltid som smort i vårt kök...

Det blev ett jävla stort bröd, och jag var skiträdd att det skulle vara överjäst
 eller inte vara färdigt när jag tog ut det, men det blev tamejfan det godaste
 foccacia-brödet jag någonsin gjort! Och mycket utav som sagt...

Visst squashen brändes lite, men kolla in det här brödet! Perfekt konsistens och
 färg och bara... allt!

Städningen var dock inte så kul...

När brödet vilat lite började smörgåskonstruktionen. Olle rostade pistagenötter...

...och stekte lammnacke.

Ta-da! Rostad hembakt foccacia med dubbelkål-slaw, lammnacke,
picklad riven rödbeta och pistagenötter.

Lådrensning & medaljer

Jag storstädade hemma i fredags (min favoritform av studie-uppskjutning) och jag hittade i en liten låda alla mina priser från ungdomens dagar. Vissa har nu mött sin död i soporna (de såg inte alltför fräscha ut), men jag har för alltid förevigat dem!

Fotbollsmedalj för serievinst 2005.

Från vänster: den gången jag vann brons i skidåkning (= jag kom sist, det var bara tre deltagare), den gången jag och klassen vann distriktsmästerskapet i fotboll, den gången för lääääänge sedan då jag spelade handboll och vi äntligen fick något typ av pris, och två silver-plakat för andraplatsen i Hogdalscupen (roligaste fotbollslägret någonsin!) och en ovanlig andraplats i fotbolls-serien vi spelade i (vi vann alla andra år tills de flyttade upp oss och lät oss spela mot äldre brudar). 

Aha! Bara guld hela vägen, vi var så duktiga...

Diverse medaljer från Hälsinglands idrottsförbund, och mina favoriter: mina simmärken!
Jag vet inte om de säljer dem längre, men jag har hur många som helst sparade. Bra initiativ för att lära folk att simma (Olle till exempel, han kan knappt flyta!). 

Till min skam har jag aldrig tagit den sista guldfisken. Man måste kunna dyka.
 Det kan jag inte...

Mina favoriter av favoriterna: mina kilometermärken. De tog jag när jag var alldeles för gammal för att ränna till badvakten och be om att få köpa simmärken...

Endast metallerna är kvar nu. Tillsammans med mina
 pennys som jag samlar på (och har massor utav). 

Egg le Easter

Tidigare i veckan fick jag ett försenat påskägg från Olle, det bara landade i posten sådär! Inte ett traditionellt ägg kanske, men så mycket mer uppskattat! 

En regnbåge av macaroons från Edinburgh! Mmm-hm!
Från vänster: pistage (så god!), mintchoklad (mums!), hallon (minst god av alla,
men fortfarande himmelsk), Innis & Gunn (min favorit-öl, från ett
 bryggeri i Edinburgh. Skitgod!), citron (mmm!) och sist men inte
 minst choklad & passionsfrukt (som en dröm!).

Fin låda också! 

Vi satt och hade makaron-provning efter maten, i regnbågens alla färger och smaker,
 och helt plötsligt upphörde regnet utanför fönstret och vi fick se en riktig regnbåge! 

Olle hade tråkig senare den dagen, och satt som han brukar och vek origami-figurer. Han gav dem till Faith som present, och Faith blev superglad. Det första hon frågade var: Can it flap its wings? Noooo... sa Olle och såg genast ut som att han kände sig väldigt otillräcklig!
Från stolt till skamsen på -3s. Jag höll på att garva ihjäl mig...

April, april!

Varken Olle, jag eller Faith blev lurade, eller lurade någon igår, så allt var frid och fröjd. Olle brukar ju annars vara en jävel på att luras, men vi var alldeles för förberedda i år! Min vecka har varit fullspäckad, trots att jag beslutat att ta en ledig vecka innan jag börjar med revision inför tentorna på måndag. 

Hela tisdagen spenderades hemma hårt arbetandes på en presentation jag skulle ge på min praktikskola i onsdags. För några veckor sedan bjöd de nämligen tillbaka mig för att hålla föredrag för Advanced Higher Biology elever om symbios och parasiter, så jag arbetade som sagt hårt på min presentation. Jag fick lite vägledning av Mel i form av ett utdrag ur deras syllabus, och jag gjorde ett hyfsat bra jobb verkade det som, för Mel sparade den och mina handouts som kom med på skolans system för framtida användning. De ändrade kursen för i år och det här har aldrig täckts förut, och som jag upptäckte under mitt projekt är många lärare inte så bekväma med parasiter som ämne. Tur att jag finns då! 

De här satt jag och klippte ut sent på tisdag kväll. Egen design!

Jag höll två föreläsningar och frågestunder i onsdags morse, och jag hann till och med prata lite med Mel emellan alla klasser. Vi funderade på fler framtida jobb ihop, och hon ville veta mer om mina planer efter skolan (precis som alla andra). Allt gick i alla fall prima, och en av eleverna ville till och med prata mer med mig och ta del av information på sitt USB (inför deras prov i vår). Kul att man kan hjälpa till! Speciellt nu när en av biologilärarna på skolan blivit sjukskriven...

I torsdags blev det mer jobb igen, och den här gången betalt! För ett tag sedan skrev jag nämligen upp mig som studentguide, och i torsdags höll UoG en öppen dag för applikanter som funderar på att plugga här. Jag dök således upp tidigt och stannade till sen eftermiddag, ståendes hela dagen bland en massa potentiella studenter. Jag jobbade först med en rumänsk tjej som generell guide, och sedan resten av dagen som specifik guide med mina professorer för MPVIB-programmen (Microbiology, Virology, Parasitology). Jag startade med Ruth och Brian (två virologi-professorer. Ruth är min och alla andras absoluta favorit på alla sätt och vis!), och fortsatte sedan med mikrobiologerna Gill, Olwyn & Helen. Olwyn pratade mest med sina kollegor i genetik, och Helen med neurologerna. Gill var sjuk, så jag försökte hålla mig borta. Jag pratade en hel del med min favorit-professor från första året, Mary McVey. Hon var där som guide för första- och andra biologi-året och hon är alltid så snäll och trevlig (hon examinerade mig under min presentation i Dec, och den fick jag ju ett A på...). Hon och en kollega från Glasgow Science Centre var på väldigt gott humör, och jag fick massor av positiv energi angående mina studier, och en hel del jobbtips! Bästa positiv-boosten fick jag sedan igen då Ruth kom tillbaka och stod eftermiddagen ut med mig. Hon är för härlig! Vi pratade med en liten 4-månaders bebis ett tag (stort fan av mina färgglada naglar och broschyrer) och väääääldigt länge med en belgisk familj på besök för att kolla äldsta sonens universitetsval. De var supertrevliga, och väldigt intresserade av allt som hade med Sverige att göra (av någon anledning). Efter den familjen var sista timmen ganska tom på folk, men det var nästan ännu bättre. Jag och Ruth pratade om massor av olika grejer, och jag mår alltid så bra efter att ha pratat med henne som sagt. Hon tycker att jag är så duktig, vilket är skönt att höra från en professor, och det är alltid roligt att lära sig mer om hennes liv, samt att dela med sig av sitt eget. Det känns även extra bra att prata med någon student eller familj och svara på frågor, och sedan vända sig om mot Ruth och se att hon står där och ser mäkta nöjd ut. "You really are so charming and positive Sara, you are so good at this!". Tack tack!